Nillas lilla oberäkneliga

Som alla med stor skärpa minns  bet jag av en tand för en tid sedan. Den blev lagad, men nu är den av igen. Åt en mjuk macka den här gången,...

Jag: Vilken högstadieskola gick du på? Min elev: Lillåskolan. Jag (glad): Jaha! Den gick jag också på!  Min elev (med tappad haka): Oj! Jag ...

Det bästa med mig är att jag aldrig förlägger saker.  Tack vare det vet jag alltid var jag har allt när jag behöver det. Till skillnad från ...

Det är inte konstigt att det blir långt mellan inläggen på den här bloggen, för jag jobbar alldeles för mycket. Där har ni anledningen.  Men...

Men gud vad lättjefullt det är på den här bloggen nuförtiden! Finns det ingen ansvarig som kan styra upp det hela? Var är Benny och Britta? ...

Januari funkar. Jag överlever. Det är bara de mornar då jag ska iväg till jobbet som är lite mardrömslika, och alltså ska vi nu uppehålla os...

Har börjat året med att läsa mer än att skriva. Vilket i och för sig inte innebär att jag läser speciellt mycket. Men jag känner ett sug eft...

Så kul. Eller inte, om man betänker omvärldsläget.  Vilket jag inte gör mer än nödvändigt.  Man kan inte gå och gräva ner sig när man har ba...

Detta års nyårslöfte är härmed uppfyllt.  Jag sa för ett år sedan att jag skulle blogga varje dag hela 2023, och det har jag gjort i så pass...

Den jag tänker på när dags dato nämns är min farfar som var född 28 december 1898. Förtjust nämnde han då och då att han var ett menlöst bar...