Vid lunchbordet i ett lärarrum någonstans nära dig.
Persongalleri:
Fem garvade, något till åren komna, kvinnliga gymnasielärare; Rutan, Ragnhild, Rigmor, Roberta och jag
En lärarkandidat (full av visioner om läraryrket, precis som det ska vara)
Kandidaten kommer och slår sig ner med sin lunch vid bordet där vi andra sitter och äter (och klagar som vi brukar närhelst vi kommer samman). Alla rätar något på sig och ler vänligt mot mot den blivande gymnasieläraren som för oss är en ny bekantskap.
Rutan: Vilka ämnen ska du undervisa i när du blir klar då?
Kandidaten (glatt): Svenska och engelska!
Ett medlidsamt mummel hörs runt bordet. Svenska och engelska är dödens kombination; drunkningsdöden i uppsatser. Ingen av oss har dock hjärta att upplysa kandidaten om detta faktum. Iallafall inte sådär rakt på.
Ragnhild: Svenska är ju ett ganska tungt ämne... [paus]...och så engelska också...
Rigmor (försiktigt): Mycket uppsatser att läsa...
Kandidaten (djärvt): Jag har provat att undervisa i svenska och jag tyckte det var kul! Jag tycker om att läsa elevuppsatser, jag känner att det utvecklar mig!
Kompakt tystnad runt bordet. Alla letar febrilt efter något att säga utan att låta alltför nedtryckande. Jag passar på att lämna bordet för att diska min tallrik.
Roberta: Jaaaae, joooodå. Men det kan ju bli lite mycket ibland... (stelt leende)
Analys: Vi är lite trötta.
Hahahaha!!!
SvaraRaderaJag skrattar åt ditt underbara sätt att skriva! *skriv mer, skriv mer*
Däremot skrattar jag ... här skulle det/borde det stå: inte åt att du är trött på jobbet.
Men jag inser halvvägs in i meningen att jag skrattar åt det också! Igenkännande. Tragiskt.
Nu ska jag lägga mig på min shakti. Eller snart. Ska bara först.
Under tiden kan du se till att skaffa dig en karriär som proffsbloggare.
*mer Nilla åt folket*
Och samtidigt *mindre Agneta åt folket* i alla fall just nu *trötthjärna*
Hahahaha... Är det verkligen så illa att läsa uppsatser? Det var bland det roligaste man fick göra i skolan... inte konstigt att min svenskalärare alltid pratade bort mig när jag föreslog det då...
SvaraRaderaJag tror helt enkelt att du är skoltrött. Sabbatsår?
SvaraRaderaLängtar du efter sommarledigt, små humlor och böcker?
Du är snart där..... jättesnart (riktigt ord?) så blir du leedig.
Bara en sån sak!
;)
Stort och smått: Tack goa du! Definitivt mer Agneta åt folket också! *klubben för inbördes beundran*
SvaraRaderaMika: Nej, det är inte så hemskt att läsa uppsatser och det är inte det eleverna skriver som det är fel på. Men. Tänk att du en vecka har två klasser (av ca sju) som skriver uppsats. Det är 60 uppsatser som ska läsas, rättas, bedömas och ges vettig feedback på. På en vecka. Om du ägnar 15 min till varje uppsats (och då får du skynda dig) så innebär det 15 timmars arbete. Och just detta arbete finns det inte utrymme för på dagtid.
Så det blir lite mycket...
Ulrika: Så är det! Jag är väldigt skoltrött...
SvaraRaderaSkriv Nilla, skriiiiv... *hypnotiserar*
SvaraRaderaHahahaha! *vemärNillaStrindbergtänktejag, sen föll poletten ner*
SvaraRaderaDu behöver inte skriva på beställning! Skriv ändå! Bara skriv! Du kan! Du vet att du kan!
Åhejåhå...lärarkandidater är väldigt entusiastiska...
SvaraRaderaOch det är ju bra!
Det är bara det att det blir så fruktansvärt tydligt hur trött man själv är...
Haha! Ska be sonen läsa detta inlägg. Så att han vet vad som komma skall.
SvaraRaderaHan har nämligen sökt in på lärarprogrammet nu till hösten. Med inriktning på just språk... =)
Mail!
SvaraRaderajag tänker: ZANZIBAR. där är man inte skoltrött. (för där finns ingen skola.)
SvaraRaderaHaha, alltid lika roligt när det kommer nyutexaminerade lärare eller fritids/dagis/förskolepersonal som tror sig kunna förändra världen!
SvaraRaderaMeeen dom inser nog verkligheten ganska snart! =D
Ha en fin dag!
Kram!
Om 10-20 år är det lärarkandidaten som sitter och suckar med kollegorna i luncrummet. Det är nog en allmängiltig lag att man efter ett tag blir lite trött:)
SvaraRaderaZANZIBAR! Har de jobb där...? *föreställer mig ett liv utan att vara jobbtrött*
SvaraRaderaEfter två år som cirkelledare, så känner jag redan igen mig i båda lägren: man är ny och entusiastisk, sedan sliten och avtrubbad. Hmm. Men det är härligt med nya, pigga kvastar!
SvaraRaderaMockapocka: Ja, det blir en påtaglig kontrast...
SvaraRaderaAnna: Det finns mycket roligt med att vara språklärare så han kommer nog inte ångra sitt beslut! (Hoppas jag)
Linn: Va? Har de inga skolor i Zanzibar?
Yvonne: Ja, det tar ett-två år innan de är nere på jorden. Tyvärr utnyttjar skolledningar de nyutexaminerades entusiasm till bristningsgränsen, vilket gör att de blir trötta snabbt...
Cat: Det tar inte så lång tid som 10-20 år...
Stort och smått: Du som är så hemmakär skulle kanske inte trivas ända borta i Zanzibar...?
Glada Katarina: De nyexade (och kandidaterna) är definitivt en tillgång!
Nilla.
SvaraRaderaBer allra ödmjukast om att få gratulera!!!!
*orkestern spelar i bakgrunden*
Grattis tjejen!! :-)
alla trivs på zanzibar....jag tror dem har skolor. jag googlade lite. d är tydligen en stor ö. skulle ja åka dit vore d dock INTE för att gå i skolan.
SvaraRaderaNej det tar väl inte mer än 2-4 år egentligen;)
SvaraRadera