söndag 29 november 2009

Något yrkesskadad kanske

Adventslugnet har lagt sig och jag sjunger med i Auld Lang Syne som fyller köket med julstämning.

Min 15-åriga dotter tittar på mig med avsmak.
"Vad är det där för musik???"
"Det är Auld Lang Syne!", säger jag och känner hur jag genast går igång. "Det är en låt som skrevs på 1700-talet i Skottland!"
Ingen reaktion. Hon tittar på sin datorskärm.
"Jo, förstår du, i Skottland på 1700-talet fanns en man som hette Robert!"
Nu öppnar hon munnen.
"The Dogfather, haha." Hennes blick är fortfarande helt upptagen av datorskärmen.
Jag ignorerar hennes dogfather.
"Han skrev dikter förstår du! Han åkte också runt Skottland och samlade ihop gamla folksånger", fortsätter jag.
Hon tittar stint på datorskärmen.
"The Dogfather, haha. The Godfather för hundar liksom, haha."
Jag fortsätter ignorera hennes surfande. Nu är det Robert Burns och Auld Lang Syne det gäller.
"Och just Auld Lang Syne, som han skrev, sjungs nuförtiden i England och Skottland varje nyårsafton! Jättekänd låt!"
Nu tittar hon upp från datorn, och ser irriterat på mig.
"Ja, men du frågade ju!", skyndar jag att försvara mig med.
"Så man kan inte säga att det var mitt fel...", försöker jag. Kanske förstår hon att det var hennes inneboende önskan att bli bildad i skottsk litteraturhistoria som satte igång min föreläsning...? *hoppas*
"Eh.....JOOOE, det var ditt fel!", säger hon och ser ut som bara hon kan (übersöt) . Nu har hon iallafall tillfälligtvis släppt fokus på datorn. (Alltid något.)

Om hon lärde sig något om det Skottska kulturarvet...?
Osäkert.

15 kommentarer:

  1. Jag gillar också Auld Lang Syne! Snart dags för julmusik här hemma tror jag!

    SvaraRadera
  2. Jag måste googla! Detta säger mej ingenting! (obildad som jag är)

    SvaraRadera
  3. Vilken kunskap du besitter.

    Men den låten är bra, det håller jag med om.

    Julstämningen du har är jag dock avundsjuk på, ännu har jag ingen *suckar*

    SvaraRadera
  4. Som jag känner igen det där! Så fort jag försökte klä något C hade i läxa med lite mer kött än ben så tittade hon på mig och sa: Det DÄR behöver jag inte kunna. Nähänä.

    SvaraRadera
  5. Förresten. Auld lang syne sjungs ju på nyårsafton i Skottland. Jag har även hört att de sätter en klick smör på näsan då, vet du om det är så? Eller är det en skröna?

    SvaraRadera
  6. Just uttrycket: Eh...joooe, känns så väl igen(har en tonårsdotter)
    Sedan håller jag med dig, jag tror det är väldigt osäkert att hon lyssnade och lärde sig något där, hihi
    Kramen

    SvaraRadera
  7. Tror absolut att hon lär sig något. Min tonårsdotter lär sig på det viset. Det blir som en liten sten i skon, det gnager och det gnager in kunskap. Kanon!

    SvaraRadera
  8. Ibland skulle man vilja vara en liten fluga på väggen och lyssna till en sådan där härlig mor-och-dotter-konversation... ;)

    SvaraRadera
  9. Vaddå! Så "obildat"! Att inte veta att det är en av de mest kulturälskadebästaste sångerna som finns!!!! OCH den sjungs i amerikatt på nyår innan man pussas också! :)

    SvaraRadera
  10. Det är kul med tonåringar. Dom frågar men är ibland totalt ointresserade av svaret. :)

    SvaraRadera
  11. Joooe,det känner man igen ;)
    Men jag säger som hon...jag måste googla för att begripa vad du pratar om :)
    Men jag vet mer om gruppen Noice;)
    Ha det bra och kram på dig!

    SvaraRadera
  12. Kulturutbildning är alltid bra. Jag brukar dock också känna mig rätt osäker på om något verkligen fastnar hos de små liven....
    Du har en utmaning att hämta hos mig!
    Ha en bra måndag!

    SvaraRadera
  13. En av få julsånger som jag gillar är just Auld lang syne:) Nu fick i alla fall jag lite bakgrundsinfo.

    SvaraRadera
  14. Stortosmått: Snart dags? Här har vi redan lyssnat igenom alla våra julskivor.

    Osloskånskan: Jag kanske skullebilda dig lite med ett till inlägg om käre Robert!

    Ulrika: Känner på mig att du ozar julstämning utan att behöva stjärnor och stakar och skit för att hjälpa till. Och jag brukar ha rätt när jag känner på mig.

    Maj Korner: Det är väl vår lott att sprida ljuset för döva öron. Smörklick på näsan har jag inte hört talas om, men det kanske existerar? Värt att utforska!

    Carina: Nej, det tror inte jag heller. Too much information, tyckte hon.

    Singelmamman: Det är nog det lilla isåfall. Men vad vet man; rätt vad det är kanske hon läser litteraturhistoria på kvällarna istället för att chatta med sina kompisar på MSN. =O

    Anna: Välkommen! =)

    Anne: Ja, men eller hur! Auld Lang Syne borde de lära sig redan på dagis! Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli. Ju.

    Gafflan: Mmm, men det var nog ingen föreläsning hon efterfrågade. Jag är nonstoppable i vissa situationer. =)

    Camilla: Noice eller Robert Burns. Kultur som kultur.

    Cina: Tack för utmaningen! Så fick jag något att skriva om idag också. =)

    Cat: Vassego!

    Mocka: Jag då?

    SvaraRadera