Snart

Det snöar ute.
Jag har inget emot snö och minusgrader, tvärtom, jag tycker om det.
Men just nu kan jag mest bara tänka på att jag och minstingen på fredag natt flyger över Atlanten för att träffa mellan- och äldstingsystern som befinner sig på breddgrader där snön lyser med sin frånvaro.
Bokade igår in tre nätter på hotell i Buenos Aires och jobbar ikväll på att boka in fyra nätter i rum vid strand i Uruguay. Sen är det några nätter till, men det blir så förutsägbart och ospännande om man har allt planerat i förväg. Vi får se var vi hamnar helt enkelt.
(Nu tänker ni kanske att jag är coolaste mamman alla kategorier (och ni har förstås rätt), även om inte mina döttrar skulle hålla med om det. De har ännu inte insett min storhet. Sådant tar tid att förstå. Väääldigt lång tid har jag märkt. Men skam den som ger sig. Jag är inte bara en cool mamma utan också en extremt uthållig. )
Iallafall så ska det bli så roligt att ha dem samlade under mina vingar att jag nästan gråter när jag tänker på det. Jag ska sitta tillbakalutad (på café eller i solstol tänker jag mig) och njuta av att höra deras röster. De hörs väldigt mycket när de är tillsammans. Tack och lov.