Men tänk om jag skrev något som irriterade de styrande?
(Well, det har jag redan gjort...)
Och att de kom hem till mig och med våld (eftersom jag förmodligen inte skulle följa med frivilligt) tog med mig till ett fängelse där jag sattes att vänta på en rättegång som aldrig kom. Där jag inte fick ha någon kontakt med mina närmsta och där jag inte fick mina mest basala behov av mat, hygien och mediciner tillfredställda? Där åren bara gick.
Så är det för den svenske tillika eritreanske medborgaren Dawit Isaak. Läs här!
Det är helt galet! Vilken vanmakt man kan känna inför hans situation. Vad känner då inte hans familj?! Herregud stackars dem...
SvaraRaderaJag vet! Vansinnigt, fruktansvärt, människoovärdigt...hemskt!
SvaraRaderaJag läste den där artikeln och en hel del av kommentarerna. Vissa kommentarer blir man ju mörkrädd av att läsa. Alldeles yr i huvudet blev jag också av alla åsikter hit och dit. Det är bra att du "väcker" oss med sådana här inlägg ibland. Kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att inte få uttrycka i text vad jag känner, tycker och tänker. Så hemskt!
SvaraRaderaJa, du. Det är svårt att förstå trots att det är verkligheten för allt för många.
SvaraRaderaOtroligt och sant. Vi har långt kvar till en riktigt bra värld!
SvaraRaderaDet är bedrövligt att det inte händer något. Undrar om den stackars karln någonsin kan bli människa igen efter detta.
SvaraRaderaBra att du också tog upp ämnet!
SvaraRaderaHoppas att det sätts mer press på beslutsfattarna och att den "tysta diplomatin" som Sverige kör med upphör. Nu är det handling som gäller.
Vi som bloggar kan också hjälpa till, hjälpa Dawit att få komma hem levande. Makthavarna lyssnar mer på sociala medier än vad vi tror!
Så sprid Dawits levnadsöde vidare! Det behöver inte vara så märkvärdigt men det behövs! Han måste få komma hem nu. Levande.
Ja fy det är så hemskt! Stackars Dawit och hans familj. Man kan ju inte låta bli att undra varför inget kan göras för att få honom fri???
SvaraRaderabtw du lever också i världens vackraste land, och om jag inte missminner mig så har du nära till vacker sjö från ditt hem:)
Ja, det är inte klokt. Vi lever i tjugonde decenniet och har inte kommit längre inom humanitära rättigheter...
SvaraRaderaDet känns overkligt. Både om denne man men även andra som sitter fängslade utan rättegång eller giltiga skäl.
SvaraRaderaMan undrar just i vilket århundrade vi lever i...
Man blir bedrövad. Det är vad man blir. För flera år sedan var jag med i ett annat sammanhang rörande samma sak. Det händer ingenting! Det är hemskt!
SvaraRaderaJa, visst undrar man hur det kan bli så där! man får hoppas att det blir ngn aktivitet från våra styrande snart ... för hur länge skall det få pågå?
SvaraRaderaJa, fy fan.
SvaraRaderaFy fan.
Jag citerar Stina rakt av, fy fan. Fy fan.
SvaraRaderaSen lägger jag till ett stort jävla FY FAAAAN.
Markattan
Sådana här saker får en att fundera om vi lever på 2000-talet.
SvaraRaderaJa, och att våra protester ska räcka är en nåd att stilla bedja om. Men när vår utrikesminister pratar om "tyst diplomati" vill jag skrika!
SvaraRaderaSvårt att förstå att det händer i 2000 talet..vi borde ha kommit så mycket längre.
SvaraRaderaOfattbart hur människor behandlas. Fy fan.
SvaraRaderaja! politisk mamma! mer mer! me encanta!
SvaraRaderaFörresten, ett tips!
SvaraRaderaOm man vill ha en snygg t-shirt och stödja kampen för Dawit samtidigt så gå in här:
http://www.freedawit.com/shop.php
Jag tror att jag ska köpa en grön.
Det är fullständigt horribelt!! Och dessutom misstänker jag att han inte är helt ensam i världen om att vara i den situationen... Det unika med Dawit är väl möjligen hans svenska medborgarskap - som borde vara skäl nog för att den svenska regeringen att anstränga sig liiite hårdare för att få honom fri!!!
SvaraRaderaJa , man vet knappt vad man ska säga. Jo det vet jag men jag får inte fram det.
SvaraRaderaHan borde inte få sitta där, han är ju svensk medborgare!Jag håller med Ulrika fabulousforty, Nog borde den svenska regeringen kunna göra mer.
Kram
Lena
Du har så många kommentarer redan så du får ingen av mig...
SvaraRadera