tisdag 25 maj 2010

Måndagsefterdyningar

Full av intressanta inslag var gårdagen. Även på mammafronten.

HELT säker var jag på att min 15-åring hade gjort något hon inte fick. Jag mindes minsann alla detaljer runt det hela och var så säker som man (jag) bara kan bli. När hon gick upp i falsett för att försvara sig var jag lugn som en filbunke. Förklarade att hon kunde lägga ner försvaret eftersom jag visste precis hur det var.

Ända tills jag kollade och insåg att jag hade fel.


Man (jag) kan så här i retrospekt förvånas något över att jag var så bergsäker på att jag mindes rätt.
Jag, minnas rätt?
Det gör jag ju nästan aldrig, så varför skulle jag gjort det just igår?

17 kommentarer:

  1. Ja men, ungarna måste ju TRO att man alltid har rätt, annars blir diskussionerna oändliga...

    SvaraRadera
  2. Ibland har man verkligen koll på läget och minns minsann jättebra... (Ja, jag har gjort exakt samma sak med ett av mina barn)

    SvaraRadera
  3. Det står på så på Trissen - Plötsligt händer det!
    Jag skulle fortsätta att hävda att jag minns rätt om jag var du - Plötsligt händer det.

    SvaraRadera
  4. Vad bra att just den där måndagen nu är till enda.
    Du hade ju kunnat haft rätt och det är väl inte så dåligt ;)

    SvaraRadera
  5. Ops!
    ...men det var ju måndag så du ska ju engentligen inte vara förvånad över att minnet spelade dig ett spratt.

    SvaraRadera
  6. Tur du är ärlig och erkänner dina misstag.
    Det är sällan jag ;)

    Och jag är sällan säker på något alls längre, däremot så regredierar jag och blir barnsligt tjurig om jag diskuterar med en idiot. Då VET jag allt, bara det är motsatsen till vad idioten tycker.

    Vuxenpoäng? Inte så många kanske..

    SvaraRadera
  7. Jag tror säkert att du hade rätt på något vis ändå. Det tror jag.

    SvaraRadera
  8. ...oj då... det var ju inte bra... en ursäkt och lite fjäsk kanske täcker över det mesta...

    SvaraRadera
  9. En mamma har alltid rätt, även när hon har fel. Ju. ;-)

    SvaraRadera
  10. Men du duger ändå. Trots dina fel och brister som mor. Glöm aldrig det...

    SvaraRadera
  11. Oj. Låter precis som jag.

    SvaraRadera
  12. Hahahaha....så det kan bli;)
    Tonåringen var säkert VÄLDIGT nöjd:D
    Kram

    SvaraRadera
  13. Nu är det onsdag, ska jag be att få tala om. Blogga männska, blogga!

    SvaraRadera
  14. Åh, sån där tonårsfalsett! Jag vet precis! Du hade säkert rätt. Nästa gång! ;)

    SvaraRadera
  15. Ja, dessa tonåringar. Vet väl alla att mamma alltid har rätt, eller??

    Har en 15-åring själv, som tror att hon vet allt!

    Kram

    Lena

    SvaraRadera
  16. Fru Venus: Här är diskussionerna oändliga. Faktum är att de överhuvudtaget inte har varken början eller slut. Ständigt ongoing.

    Stortosmått: Visst är det konstigt att man kan minnas så inihelvete bra, fast fel!

    Knaada: Well, vid en viss punkt måste man liksom krypa till korset. Om man inte vill bli klassificerad som psykopat.

    Cat: Ja, det fanns väl någon promilles chans...

    Gafflan: Måndagar borde man inte ens kliva ur sängen. Katastrofvarning skulle utfärdas samma sekund man sätter första foten i golvet.

    Ulrika: Ja, men idioter kan man ju kollra bort. Dock inte min dotter.

    MUD: Tack för stödet. Försöker komma på vilket sätt det kan vara.

    Mika: Förlåt är ett ord som jag fått använda några gånger under åren...

    Gladan: Well, min dotter skulle väl inte direkt hålla med... Men hon läser inte min blogg (tror jag) så du har givetvis rätt!

    anna: Jag vet! =) Najs feeling...

    Yvonne: Ja, ups kan man alltid säga...Hon tog tillbaka mig som sin mamma när jag gjort en snygg pudel.

    Speja: Det är tur att man kan pudla snyggt. Man lär sig med åren.

    Mina dagar: Nja, snarare arg. Ett tag i alla fall, sen gick det över.

    Stortosmått: Done!

    Cina: Haha, nä, denna gång hade jag inte rätt dessvärre... Men kanske nästa gång.

    Lena: 15-åringar har i alla fall förmågan att få sina mammor att känna att de lever! =) Det är ju bra. (Men ibland en aning utmattande...)

    SvaraRadera