Dagens filosofiska cirkelresonemang

Mitt vardagsliv ger inte så mycket till min blogg nuförtiden. Inte så mycket händer, förutom i min fantasi, förstås.
Idag har jag gjort äppelkaka. Sådana har jag gjort i massor denna höst eftersom jag hunnit.
Jag har också smygkikat i köksfönstret på någon som jag tror tänker köpa huset mittemot vårt. Det är en ganska stor happening. Inte mitt smygande, alltså, utan det faktum att vi snart får nya grannar.

Den här, om han nu är vår nya granne, såg lite skitnödig tråkig ut, måste jag säga. Å andra sidan så ser jag ju inte så jävla rolig ut själv, så det jämnar väl ut sig. Eller, det som jämnar ut sig är nog hans snobbighet, som jag tyckte mig ana, i kombination med min osnobbighet. Osnobbighet som i jag-bär-mina-kläder-tills-de-går-sönder-och-jag-skulle-aldrig-köpa-något-för-ett-märkes-skull. Eventuellt skulle en del påstå att det också är en form av snobbighet och kanske har de en poäng där. En snobb är nog, när man tänker efter, någon som fördömer andra i samma veva som den upphöjer sig själv.
Och så gör ju alltid aldrig jag. Gör jag inte. Alls. Bara när jag skymtar en person genom fönstret som jag direkt kan se inte håller måttet.
Och så.
Men han såg skitnödig ut.
Så det så.
Och så var han i trettioårsåldern också.
Såna vet man ju hur de är.