måndag 13 juni 2011

Åter till min beiga roman

Dags att återuppta skrivandet som legat på is ett par veckor. In i huvudet på min huvudkaraktär för att se världen genom hennes ögon. En mycket intressant värld, måste jag säga. Som jag inte hade fått syn på om jag inte hade börjat skriva på mitt projekt.
Din huvudkaraktär är konstig, sa en av mina kursare förra veckan. Va? Min lilla beskedliga huvudperson som är så mainstream och beige att hon flyter ihop med bakgrunden i vilken lokal som helst. Om hon inte tänkte (för det gör hon i alla fall) skulle hon nog inte finnas alls.
Hon borde ta tag i saker, sa en annan. Inte, svarar jag på det. Det är tråkigt att ta tag i saker. Sketatråkigt. Och finns det inte tillräckligt med karaktärer i andra böcker som tar tag i saker?
Ta Doktor Glas, till exempel. Han mördar en gammal sladdrig präst efter en tid av noggrann planering. Det kan man kalla att ta tag i saker, men blir det bättre för det? Inte för prästen i alla fall.
Nej, nu återvänder jag till min beiga hjältinna, och hon kommer inte ta tag i något. Däremot kan det hända att hon råkar slå ner grannen. Men det är en helt annan sak.

13 kommentarer:

  1. Hmmm kan det vara så att du projicerar lite av förra inläggets känsla in i din karaktär mån tro ;)

    SvaraRadera
  2. Kan det vara så, att den där grannen som håller på att bli nedslagen möjligen har en perfekt trädgård och många gäster??

    SvaraRadera
  3. Det är mer spontant att bara råka slå ner någon.

    SvaraRadera
  4. Himla förargligt att hon råkar slå ner grannen....sjutton gånger!

    SvaraRadera
  5. Typiskt att man måste kopiera livets ideal. Ta tag i livet! Varför då?
    Du kan väl börja med att gå över vägen och putsa deras fönster så att dom bättre kan se o lära hur man egentligen ska bete sig
    Lycka till o du vanligt Yes och vatten är bäst

    SvaraRadera
  6. Det här vill du nog inte veta: Jag somnar ofta när jag är inne på din blogg. Det är märkligt tycker jag. Jag brukar somna mitt i väldigt spännande filmer också så det beror inte på att du är tråkig i fall om du tror det. Jag tycker inte att din karaktär ska ta tag i någonting. Sysslar hon något med mindfulness?

    SvaraRadera
  7. Jaha, alltså...så nu tar jag också tag i inte något! Men mitt "ta-tag-i-inte-något" är en helt annan sak än ditt "jag tar inte..." Det är skillnad det Nilla, en jävla skillnad. Det är ju liksom så, alltså, typ, att här sitter vi alla som "inte-tar-tag-i" och vi bara väntar på dig och din beiga. Den vi FORDRAR att du ska ta tag i ordentligt!. Så är det.
    Tack för mig!

    SvaraRadera
  8. Jag tror jag börjar känna mig befryndad med din beiga Sol-Britt.

    Jag tycker också det är överreklamerat att ta tag.

    Jag lovar att strykningen som jag skjutit upp en halvtimme nu, finns kvar imorrn.

    Bra så.

    SvaraRadera
  9. Cat: Hm, eller så är det hon som projicerar sina problem med grannen på mig?

    Åsa: Ska!

    Marina: Nej, det har han inte...Men skulle ha kunnat ha.

    Shamrock: Och jag förordar spontanitet.

    Renée: Kanske bara femton, typ.

    Lisbeth: Min bok skyr alla präktiga ideal!

    Knaster: Du somnar? Skriver jag kanske för långa inlägg? Eller är det avsaknaden av klatschiga bilder? Jag kanske får lov att lägga in en för din skull.

    Smål: Min beiga tas det inte tag i, den värker fram genom dimmor av inspiration. Typ.

    SvaraRadera
  10. Vad betyder egentligen "Ta tag i?"
    Jag kan tänka mig sånt som; ta tag i champagneglaset, ta tag i tårtbiten, ta tag i kompisens arm... men finns det något mer? Någon annan innebörd?

    SvaraRadera