söndag 27 november 2011

Det går lite trögt

Kom på att jag hade en massa strumpor att sortera så jag var tvungen att skjuta upp läsandet (av Stäppvargen). Strumpsortering i det här huset är ett evighetsjobb, det tar aldrig slut. Vi har en trådback där vi lägger alla stackars strumpor vars makar vi inte hittar. Den trådbacken är knökfull. Och då parade jag idag ändå ihop omaka strumpor när alla maka var färdigparade. Inte hur som helst förstås, någon slags gemensam nämnare måste finnas, till exempel mönster, färg eller konstnärligt tycke. Men likväl.
Mitt i sorterandet ringde yngsta dottern och undrade om jag ville komma upp på stan och fika med henne och äldsta dottern. Stäppvargen eller fika med döttrarna på stan...? Stäppvargen eller fika, Stäppvargen eller fika. Fika med döttrarna vann. Det hade man aldrig kunnat tro. Stäppvargen som är så sövande spännande.
Det är något med den här boken ... men jag säger inte mer eftersom jag ska diskutera den på min bokcirkel. Det ska bli oerhört spännande att höra vad jag har för kloka saker att säga då. I can't wait. Varför känns de två hundra sidorna som åtta hundra, par example? Och varför är huvudkaraktärern (Stäppis himself) så satans irriterande?  Så många frågor (två i alla fall) och så få svar. Jag har tio sidor kvar, och det hela börjar kännas som en thriller.

15 kommentarer:

  1. Det är klart att du valde fikat. Vad är väl en Stäppvarg i jämförelse med en fika på stan tillsammans med två döttrar? Ingenting skulle jag tro. Jag har inga döttrar men igår fikade jag med mina tre söner mellan akt 1 och två då vi var på konsert. Det är sådant som ger livet mening.

    SvaraRadera
  2. Min dotter kör med omaka strumpor. Alltid och med flit. Himla praktiskt faktiskt.

    SvaraRadera
  3. Det där med de omaka strumporna känner jag ju igen alltför väl...

    Och så blir jag nyfiken på hur ni väljer bok i er bokcirkel. I vår väljer vi huvudsakligen nyutkomna pocketböcker och Stäppvargen kvalar i alla fall inte riktigt in där... Väldigt intressant att 200 sidor känns som 800 - not a good sign...

    SvaraRadera
  4. Nu MÅSTE jag läsa om Stäppvargen. Inte att jag mins honom som irriterande! Sortera strumpor har jag också gjort ikväll. Tonårsdottern kom på att strumpor och trosor behövde tvättas, sen glömde hon köra på snabbtvätt så hon gick och la sig. Nu har jag hängt tvätten men börjat en film på tv så nu måste jag se klart den. Hoppas fikat var bättre än boken och strumpsortering.

    SvaraRadera
  5. Stäppvargen bort.
    *stryker från listan*

    Hatar sega böcker utan knorr. Romaner som inte ens känns intressanta, roliga, spännande när det bara är tio sidor kvar går fetbort helt enkelt.
    Tiden är ju ändå begränsad. Vill inte slösa bort den på skit. Då sitter jag hellre här och rullar tummarna och väntar på den beiga.

    SvaraRadera
  6. Håller som bäst på att traggla igenom Selma Lagerlöfs brev till sin andra älskarinna och det vete fan om jag inte hellre sorterar strumpor.
    Allra helst hade jag förstås gått på cafè men full orkan sätter käppar i hjulet.

    SvaraRadera
  7. Såklart att fika med döttrarna vann!

    Sortera strumpor efter konstnärligt tycke, det låter som det dottern håller på med. Precis som Maj skrev om sin dotter så kör min också med omaka par.
    Fast det begriper jag mig inte riktigt på. Fast jag kanske inte har något konstnärligt tycke heller ;)

    SvaraRadera
  8. Jag sorterade också strumpor igår. Jag hade hjälp. Vovven kom och stal en del och tog med till sin korg.

    SvaraRadera
  9. Just nu är det tre strumpor hemma hos mig som saknar sin make. Och jag säger make, för det är säkert den manliga strumpan som har lämnat sin maka och dragit vidare på nya äventyr ;)
    Stäppvargen finns inte med på min att-läsa-lista.

    SvaraRadera
  10. Knaster: Så sant som det är sagt.

    Maj: Jag har en känsla av att det är inne?

    Joanna: Vi går laget runt, hon som valde till den här gången ville ha två klassiker och så blev det.

    Singel: Och du är lite trött idag, eller?

    Mocka: Du lär få vänta.

    Renée: Okej, då ska jag inte ge mig på den boken. Inte för att jag hade några planer på det heller.

    Zelda: Jag tror det är inne med omaka strumpor. Och det är ju bra.

    frunatmaken: Naaaaw! Våra hundar stjäl också strumpor, mössor, vantar eller vad som finns till hands. Speciellt när de har tråkigt och vill ha lite lattjolajban i form av hussar och mattar som försöker rädda plaggen.

    Cat: Bara tre?! Det var duktigt jobbat.

    SvaraRadera
  11. Fikat är ett giltigt skäl. Fattar inte det här med strumporna. Vad jag förstår är det lika hos alla. Det kanske går att göra en film om det. Hur många ensamma strumpor(lingon) finns det i världen?
    Och du jag har förstått nu att mål nej inget för dig det

    SvaraRadera
  12. Junior har två miljoner omaka strumpor. Köper alltid 15 par i taget, men lyckas ÄNDÅ alltid få hur många som helst omaka. Emellanåt gör jag helt enkelt en rensning. Men då dyker de upp bakon soffor och i leksaksbackar. Varför är det så?

    Stäppvargen ska jag INTE läsa. I min cirkel läser vi Grand final i skojarbranchen. Gilla på den!

    SvaraRadera
  13. Undrar hur många ensamma strumpor det finns i världen...
    Förut brukade jag göra som du och samlade alla ensamma stackare i en korg. Innan jag slängde dem inför en flytt för ett par år sedan räknade jag allihop: nästan 300 ensamma strumpor hade vi.
    I en familj.
    Sanslöst.
    Nu går vi runt i omaka strumpor så de ska slippa känna sig ensamma och övergivna.

    SvaraRadera
  14. Lisbeth: Huvudsaken med allt är att man hinner fika. Skitsamma med strumpor och annat oviktigt.

    Spader: Jag vill också läsa Grand final i skojarbranschen! Verkligen.
    Strumporna dyker upp i leksaksbackar och bakom soffor för att någon lagt dem där. Pedagogen talar.

    Lairama: Omaka strumpor är en strålande idé för alla utom strumpfabrikanterna!

    SvaraRadera
  15. Personligen tycker jag det svårade biten var att ta sig igenom titeln utan att somna. Men titta, jag klarade det.

    SvaraRadera