onsdag 11 april 2012

Fucking följebrevet förföljer mig

Min äldsta dotter sågade mitt följebrev, jag är för återhållsam, säger hon. Jag måste ju breda på så de förstår att mitt manus är bra!

I all anspråkslöshet: Kan de inte fatta det ändå? Jag är ingen brepåare, det kommer verkligen inte naturligt för mig (som den späda lilla beiga rosenknopp jag är).

JAG HAR SKRIVIT EN SKETABRA ROMAN OCH OM NI INTE ANTAR DEN ÄR DET ERAT PROBLEM OCH INTE MITT. 

Skulle kanske vissa skriva, men inte jag.

24 kommentarer:

  1. Vad du vill spelar ingen roll för det är marknaden som styr. Visst är det så de säger. Inte för att jag vet vem marknaden är men de styr de säger de på rapport. Du vet om man inte syns så finns man inte.
    Sorgligt men sant
    Lycka till med ordinarie brev eller ett redigerat jag hejar på dig vilket som

    SvaraRadera
  2. Jag fattar inte det där med att följebrevet är så viktigt. Borde inte boken tala för sig själv? Jag tycker att alla förlag skall besluta sig om att skippa följebreven.

    SvaraRadera
  3. jag tror det är viktigare att väcka nyfikenhet och få dem att vilja läsa snarare än att bre på med självsmicker, fast jag antar att det inte var det du menade. Du kanske kan försöka att skriva en riktigt säljande baksidestext och inkludera den? Jag vet inte om man brukar göra det, jag är långt ifrån en expert på dessa saker själv, vad jag vet är bara vad jag snappat upp från andra.

    SvaraRadera
  4. Varför inte bara skriva, "här är min bok. Varsågod."

    SvaraRadera
  5. Lisbeth: Shit, man får kanske börja klä sig i neonfärger?

    Knaster: Ring och säg det till dem, pleeease?

    Kati: Jag har också snappat upp en massa. Börjar fundera på om det är det som är problemet?

    Singel: Ja, varför inte? Jag kanske bara krånglar till det i onödan som jag håller på.

    SvaraRadera
  6. Men du....OM du visste vad du ville säga i det där följebrevet....VAD skulle du säga då?

    SvaraRadera
  7. Tänk baksidestext.
    Plocka fram den som har lockat dig mest och sno så mycket du kan.

    Allt som allt behöver inte följebrevet, inkl kort info om dig själv, vara mer än en sida långt.

    SvaraRadera
  8. Jaaa, jag gillar Åsas råd, ta en baksidestext som verkligen fångade dig (en i samma genre som den beiga) och applicera samma modell på din, men skriv med dina egna ord. WIN! Jag är säker på att du är en hejare på att skriva baksidestexter, det fattar man bara av att läsa din blogg. :)

    SvaraRadera
  9. He e ba å bre på!

    Den där meningen säger allt. Lite kaxig men bestämd!

    Kram
    Mika

    SvaraRadera
  10. Jag vet precis hur det känns! :) Men baksidestext är definitivt det viktigaste, tror jag.

    SvaraRadera
  11. Skriver du den meningen så bör du ju märkas i alla fall ;)

    SvaraRadera
  12. Det är ju helt galet att följebrevet ska vara så viktigt.
    Borde väl vara romanen som är viktigast ändå.
    Jag fortsätter att hålla tummarna för dig! Så länge det behövs.

    SvaraRadera
  13. Varför inte inleda följebrevet med en saftig dialog eller annat ur den beiga. Sedan skriver du att för att få veta hur det går sedan, så läs manuset!

    SvaraRadera
  14. Skriv ingenting utan skicka manuset utan avsändare, vänta en månad så att mystiken tätnar och du kan ge dig fan på att dom har både läst och bestämt sig för att ge ut den.

    SvaraRadera
  15. Läste någonstans om att det var viktigt hur man paketerade manuset också. Som om det inte räcker med följebrevet. Hmm...

    SvaraRadera
  16. Hej och hå, kan ingenting om följebrev men Cat's förslag hör ovan tyckte jag lät jättebra. Fånga uppmärksamheten och kör på :)

    SvaraRadera
  17. XXX: Bra fråga. Tyvärr har jag inte tillräcklig distans till min berättelse för att kunna ge ett svar...

    Åsa och Kati: Jag kör baksidestext men fastnar halvvägs, kan man säga.

    Mika: Du tror på den? Man kanske skulle testa då, du är ju en representant från den yngre populärare generationen och borde således veta vad som gäller.

    Anneli: Jag börjar alltmer hata baksidestext...

    Marina: Men risken finns att de torkar sig i arslet med manuset istället för att läsa det, du vet.

    Libra: Tack, det kan behövas lääänge.

    Cat: Den idén kanske inte är så dum!

    Renée: Det var nog den bästa idén ändå! SÄPO kommer hinna bli inkopplade innan jag äntligen ger mig till känna, det är vad jag tror.

    Anna: Nä, där går fan min gräns! Någon tjusig inpackning blir det INTE.

    Zelda: Jag har så himla många saftiga dialoger bara. Vet inte vilken jag ska välja.

    SvaraRadera
  18. Ja, varför skrev du inte så? Kan du komplettera efteråt kanske?

    SvaraRadera
  19. Om du byter ut ordet antar mot ordet läser i den där meningen så passar den även som baksidestext!

    SvaraRadera
  20. Jag skulle inte läsa en bok men en sådan baksidestext. Din bok läser jag ändå. Hela du är som en baksidestext för mig.

    SvaraRadera
  21. Kopiera några av de mest envetna, nyfikna, längtande, tjatande kommentarerna härifrån och visa på att det finns en skara som bara lääääääängtar efter boken ;)

    SvaraRadera
  22. Mocka: Du tror det skulle slå? Jag är osäker.

    Knaster: Haha, bästa baksidestexten! Fast det tyckte inte du då? Jag ska tvinga dig att utveckla det där med att jag är en baksidestext vid tillfälle... En snygg och kortfattad sammanfattning av ... livet?

    Lippe: Det är ju bara det att förlagen inte vill ha sånt! Kan du fatta? Varför vill de inte det? Världens bästa kommentarer ju.

    SvaraRadera
  23. Det är så enkelt så. Bara jag ser och hör dig så vill jag läsa din bok. Så är det. För mig räcker det att veta att du har skrivit boken. Det spelar det ingen roll vad som står på baksidan. Jag menar att jag inte kommer att plocka upp din bok i bokhandeln, läsa baksidetexten och tänka "den här boken låter inte intressant, den här boken vill jag inte läsa". Så kommer jag inte göra. För min del kan baksidan vara blank. Jag kommer läsa din bok ändå.

    SvaraRadera
  24. Fast jag tror att om du fixar att skriva en hel roman så borde väl ett brev inte vara det största bekymret? Eller?

    SvaraRadera