Tävlingen mellan mina nattduksbordsböckers inledningsmeningar är avgjord.
Tredje pris går till Jonathan Troppers Sju jävligt långa dagar:
"Pappa är död", säger Wendy lite sådär i förbifarten, som om det har hänt förr, som om det händer varje dag.
Jag tänker: Här kan man som läsare ana både det ena och det andra om den här familjens inre liv. Interesting, interesting.
Andra pris går till Inger Edelfeldts Samtal med Djävulen:
De här tågsätena som är riktade mot varandra - tänker Paul - dem borde man be att få slippa sitta på.
Jag tänker: Ja, SJ, hur tänker ni här? Tror ni att folk vill prata med främlingar när de åker tåg nuförtiden? Och vet ni hur mycket energi som går åt till att undvika att möta folks blickar när man sitter mittemot dem på en meters håll?
Första pris går till August Strindbergs Hemsöborna:
Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.
Jag tänker: Ett höganäskrus i en svångrem om halsen! Vad säger inte det om karaktären i fråga? Jag antar att kruset inte är lika stort (och tungt) som det höganäskrus jag har stående på min köksbänk (25 cm på höjden och några modiga kilo tungt), men ändå. Och som om inte den beskrivningen är nog liknar Strindberg också karaktären vid 'ett yrväder en aprilafton'. Man börjar nästan gråta av lycka.
Hur många böcker läser du egentligen samtidigt?
SvaraRaderaJag gillar också Han kom som ett yrväder (...). Borde man kanske läsa den?
SvaraRaderaOh lala, vad skådar mitt norra öga?? TRÄ. Fi fan.
SvaraRaderaÅsa: Åtta, tio, femton så där. ;)
SvaraRaderaAgneta: Jag har köpt den för att göra det. När det sedan blir av vette katten.
Magica: Ska jag ta krusidullrosor isället?
Ja du den öppningsmeningen slås inte av många.
SvaraRaderaFör att inte tala om hur mycket energi det går åt till att inte råka sparka medresenären på smalbenen hela tiden!!!
Eller så kom han en aprilafton och var som ett yrväder? Jag är mest imponerad av öppningsmeningen i ditt tredjehandsval. Sedär hur olika det kan vara.
SvaraRaderaCat: Precis, man får spänna in benen mot kroppen, och det är jobbigt det.
SvaraRaderaHanna: Det har du ju rätt i! Din tolkning är nog den riktiga, men det finns en tvetydighet. Well, jag gillar den ändå.
Jag håller just på att läsa Sju jävligt långa dagar - det är humor i min stil
SvaraRaderaKan nu inte sluta skratta åt bilden av att han har ett sånt där skittungt Höganäskrus i en snara runt halsen.
SvaraRaderaFast det var bara ett mindre dryckeskrus. Skrev jag tidigare idag, men det gillade inte min mobil, så det kom inte med här då.
SvaraRadera