Frågan kom igår. Från någon som googlat sig hela vägen till min eminenta frågespalt. Jag blir rörd. Man betyder något ändå, det är så jag tänker. Frågeställaren kanske är helt desperat och googlar som en galning. Det blir en överlevnadsstrategi, som om det handlar om livsuppehållande verksamhet. Så länge googlandet pågår hålls den värsta ångesten stången, men det är en kamp av bibliska mått. Och plötsligt är min blogg där och det lilla ångestknippet kan få svar på sina frågor.
Hursomhelst.
När går man in i klimakteriet?
Man kan väl inte precis säga att man går in i klimakteriet, om vi till att börja med ska reda ut hur frågan är formulerad. Jag skulle snarare säga att det är klimakteriet som går in i oss. Och alla som tror att man kan välja om man ska släppa in det eller inte, glöm det. Det är klimakteriet som väljer NÄR det slår till, OM du ska få ett västerländskt eller ett asiatiskt, och HUR LÄNGE det ska hålla på. Vissa är kvar i det resten av livet, har jag läst. De kan få byta lakan flera gånger per natt i tjugo till trettio års tid. Stackars satar.
Jag är där och kan diskutera svett i all evighet.
SvaraRaderaJag var lite svettig ett tag, och sov dåligt. Men sen blev allt som vanligt igen.
SvaraRaderaRätt lustigt uttryck egentligen, det där att man "går in i klimakteriet"...undrar hur man tänkte då...
SvaraRaderaHursomhelst är det väldigt befriande att ha kommit ur det och vara på andra sidan om det. En annan positiv effekt med att ha "gått igenom" klimakteriet är att jag kan lägga pengar på roligare saker än bindor, tamponger och preventivmedel.
SvaraRaderaVerkar jobbigt. Skönt att vissa har glimten i ögat. Som du.
SvaraRaderaEftersom jag är lite tankspridd missade jag det med ett år eller så. Tänkte att nu var det väl ett tag sedan... men inte kan jag väl vara med barn? Nä, det var ju också ett tag sedan... Jahaja, vi får väl se vad som händer.
SvaraRaderaOch så hände absolut ingenting! Så kan det också vara. Känns på sätt och vis som att jag fuskat lite. Och gått miste om möjligheterna till ett intressant samtalsämne i klass med graviditeter och barnafödade.
Och när den stackaren som googlat förtvivlat och hittat till dig blir lite glad och nu går tillbaka för att läsa mer, då får läsa att klimakteriet kan fortgå i 20-30 år.
SvaraRaderaHur jäkla ångestladdat är inte det på en skala......?
Nu kanske den stackaren inte kan sova på nätterna av oro istället för svettningar.
Jag vet inte vilket som är värst.
Själv STÖRTADE jag in i klimakteriet för tio år sen. Det var inte så kul men det är över nu.
SvaraRaderaÅker berg- och dalbana gör jag (och min familj) in i klimakteriet och det har jag hållit på med i 3 jävla år hittills. Minst. Ingen liten gullig berg- och dalbana heller, f*cking j*vla* oförutsägbar förutom attbdet ALLTID skiter sig och är som värst när det är som olämpligast! *asg*
SvaraRaderaPöss
Åsa: Jag har förstått det!
SvaraRaderaSingel: Låter som klimakteriet light.
Marina: Att klimakteriet är kärringarnas eget fel, de väljer ju att kliva in i det med berått mod.
Knaster: Ser fram emot det.
Kalle: Överlevnadsstrategi, dear Kalle.
Karin: Ja, det låter inte bra. Gör om, gör rätt!
Zelda: Om frågeställaren väljer att bli orolig är det henoms eget fel.
Magica: Nej, raring, det var klimakteriet som störtade in i dig.
Veronica: Ursäkta, men det är klimakteriet som åker bergodalbana in i DIG. In i din familj, också? Är du säker?
SvaraRaderaJag har aldrig varit så tacksam över att jobba i livsmedelsbutik som jag var när de där j-vla vallningarna kom. Gissa hur bra det är att då ha tillgång till en stor kyl- eller frysrum som man kan ställa sig i ett tag. Risken är förstås att man är så varm att man riskerar fräschheten på äpplen och sallad genom att höja temperaturen.
SvaraRaderaJag åt östrogen i drygt tio år och trodde i min enfald att jag lurade klimakteriet då. När jag slutade med östrogenet lärde jag mig att det enda som hänt var att jag skjutit upp eländet i tio år. Håller däremot med Knasterfaster att det är himmelens skönt att slippa det där eländet med mens och sånt äckel.
I år har jag skyllt svettningarna på att vi haft en ovanligt het sommar.
Shit alltså om man tillhör den där sista kategorin! Fast man får det väl nästan som sin egen mor har jag hört och hon klarade sig från att ha det resten av livet.
SvaraRaderaCicki: Nej, ett sånt klimakterium tänker jag inte ha. Huvva.
SvaraRaderaCat: Ska till viss del gå i arv, har jag också hört. Min mamma dog mitt i klimakteriet, DET hoppas jag att jag slipper.