Om man nu kan kalla det att ljuga.
Jag har inte dammsugit upp barren. Skrev det för att jag precis skulle göra det och behövde lite hjälp på traven. Målbild, ni vet. Det funkade inte. Men idag SKA jag dammsuga upp dem, och vad kan stoppa mig?
Okej, felaktigt ställd fråga. Men jag har faktiskt en del annat att tänka på, granbarr är inte hela livet, det är bara en liten del. Och jag tänker att ju längre tid in på nya året som de finns kvar i min lägenhet, desto större chans att jag minns the downside med julgran när vi närmar oss nästa jul, och då inte skaffar någon. Å andra sidan vore det ju trist, om jag skulle bli utan julgran i år, vilket talar för att jag ska dammsuga upp dem idag, inte sant. Men då måste jag kliva ur sängen... Tyvärr är jag inte gjord för att kliva ur sängen på söndagar. Speciellt inte sedan jag köpte mitt nya fluffiga täcke. Och vad är väl ett litet granbarr (okej, några hundra) i ett universellt tids- och avståndsmässigt perspektiv? (Tänk världskrigen och svarta hålet, till exempel) Inte mycket, inte mycket.
Vem är gjord för att stiga upp på söndagar. Låt dem ligga vetja. De gör ingen skada så vitt jag förstår.
SvaraRaderaLåt dem ligga. De förvandlas till jord så småningom tror jag.
SvaraRaderaBloggar är som gjorda för att ljuga litet på!
SvaraRaderaOm Knasterfaster har rätt så kommer du snart ha ett chickt jordgolv. Men min erfarenhet av granbarr är att de inte blir något annat. De fortsätter att sätta sig på tvären, i fotsulorna. Att gå upp ur sängen en söndag borde vara straffbart.
SvaraRaderaJag kunde inte heller komma på någon anledning att stiga upp ur sängen i dag.
SvaraRaderaDen odiskade disken kändes liksom inte tillräckligt inspirerande.
Och vädret suger.
Men är det inte väldigt obehagligt att gå på de där granbarren?
Jag menar till och med jag tog mig samman och våttorkade golvet i hallen för att det var så läskigt att gå på.
Sopa upp barren, annars sprider de en inte så trevlig lukt av gamla dammiga granbarr varje gång du dammsuger.
SvaraRaderaÅåh, jag läste att du skulle dammsuga upp alla BARNEN!!! Jag måste nog sätta på mig glasögonen. Eller nå't. Jävla medelåldersögon.
SvaraRaderaEller är det fantasin? ;)
Alltså, det här med granbarren..
SvaraRaderaJag börjar misstänka att du bara försöker förhala starten av filminspelningen.
Och förresten så har solbrännan börjat flaga, så nu är det ändå för sent.
Lått barren ligga!
Vafalls? Vad har grannbarnen med ditt täcke att göra? Släng ut dem bara.
SvaraRaderaKalle: Precis min melodi.
SvaraRaderaKnaster: Blir dammtussar också jord?
Spader: Verkligen! Varför skulle man vara sanningsenlig just på bloggen?
Singel: Din erfarenhet kanske är fel eftersom du inte låtit barren ligga tillräckligt länge?
Katarina: Svaret är nej. Man vänjer sig sa fotografen som fastnat med objektivet i röven.
Agneta: Näää, det kan jag väl aldrig tänka mig.
Veronica: Dammsuga upp mina barn skulle vara svårt. Liten dammsugare, stora barn. Men kanske man ska pröva innan man kommer med tvärsäkra slutsatser?
Titti: Förhala filminspelningen? Jag?! Nä, vet du vad, jag är ingen filminspelningsförhalare,
Magica: Om tant skaffar sig nya glasögon, deal?
Jag röstar för att låta barren ligga kvar. Ett ypperligt tillfälle att göra ett experiment och se hur länge det dröjer innan:
SvaraRaderaa) dammråttorna äter upp barren
b) barren bryts ner (ekologiskt, väldigt hippt)
c) någon annan dammsuger upp dem pga sticksår i foten
Listoplisto:
SvaraRaderaJag har tagit fasta på detta förslag. Än så länge har resultat uteblivit.