lördag 16 augusti 2014
Jag överlevde första veckan på mitt nya jobb
Första arbetsveckans roligaste:
Att jag fick tid över till att börja planera min mattekurser. De kommer bli så HIMLA ROLIGA! Jag kommer börja med diagram, procent och procentenheter, så vi nogsamt kan följa alla opinionsundersökningar fram till valet. Suck! (En lycklig sådan, mind youuuuu.)
Första arbetsveckans näst roligaste:
Att jag träffade mina före detta kollegor på kommungemensamma lärardagen. Jag har tänkt på det en del sedan i onsdags; hur SÖTA de var, fortfarande. Lika söta som de var då, i slutet på nittiotalet. Hjälp, vad söta de var. Varje fikarast gömde de min tekopp under bordsduken, bara en sådan sak.
Första arbetsveckans mest oväntade:
Johanssons Pyrotekniska jobbar på mitt nya jobb! Det var verkligen inte väntat. Jag tror inte att han heter Johanssons Pyrotekniska på riktigt, för det var ju jag som hittade på det namnet, men det är han! Vet inte än vad jag ska göra åt det. Skriva en uppföljare om Johanssons Pyrotekniska på jobbet? Han kanske är en mycket seriösare och mer djuplodande karaktär på arbetet än på jympan, så det kan ju bli intressant.
Första arbetsveckans mest komplicerade:
Mötet där fyrtio personer skulle organisera personalfikat med start nästa vecka. Det är sådana gånger min personlighet blir tillbakadragen och asocial. Jag tänker helt sonika att jag skiter i att fika det här läsåret.
Men nu har jag för en gångs skull svårt att följa din tankegång. Om du skippar fikat, hur ska du då kunna hamna i obesvärat småprat med Pyrotekniska Johansson. Seså: Gå med i fikaorganisationskommittén och se till att ni bildar fikafixarlag, du och Johansson!
SvaraRaderaDet där sista känner jag igen. Jag hatar planerade/organiserade/påtvingade fikaraster! DET FUNKAR INTE I PRAKTIKEN!
SvaraRaderaKarin: Alltså, alltså. Det är en STOR skola jag jobbar på. Tvåhundra personer i personalstyrkan, och Johanssons Pyrotekniska hör inte till de fyrtio det är tänkt att jag ska fika ihop med. Vet inte ens vilket program han är på, har bara skymtat honom i ett större sammanhang. Fattaru nurå? Komplexiteten!
SvaraRaderaRenée: Det är tur att man sådana gånger kan ta sin mats ur skolan.
Man brukar göra det. Överleva. På ett eller annat sätt så gör man det till slut.
SvaraRaderaNämen Kalle Byx, så är det väl ändå inte? Det vore ju helt sensationellt. Och trevligt. Tror jag... men det måste jag nog fundera lite på.
SvaraRaderaMen Nilla, desto större anledning att gå in i kaffeorganisationskommittén och styra upp en smula. Ni kan ju inte bara hålla på och fika med det egna gänget hela tiden. Ni måste vidga vyerna, få externa impulser, umgås över klassgränserna för bövelen. Inte kröka in er i den egna korridoren. Du och Pyrot tar tag i detta pronto!
SvaraRaderaDiagram, procent och procentenheter, säger du? Roligt, säger du också? Jag har lite svårt att få ihop detta, men det stämmer säkert. Kan man utan bacon vara svingod, så kan säkert mattekurser vara roliga.
SvaraRaderaKalle: Ja, jag har ju överlevt hittills så ...
SvaraRaderaKarin: He he, såg honom på skolgården när jag gick hem idag ... Han hade nog blivit en aning förvånad om jag gått fram och sagt att han och jag måste styra upp fikandet på den här arbetsplatsen.
Tjockisen: Det kan de, tro mig! Inte alltid eleverna håller med om det, men jag tänker att jag först och främst har ansvar för att liva upp mitt eget liv.
Hatar fikagrupper. Hest sådana som kräver att det ska vara hembakt.
SvaraRaderaBara det att ni hade bordsduk på jobbet!
SvaraRaderaÅh jag skulle så gärna vilja gå på dina mattekurser! Du gör helt rätt i att skita i fikat på jobbet. Fika kan du göra med mig istället.
SvaraRaderaSorry, men hellre fikagrupper än procent!!
SvaraRaderaSpännande med nytt jobb! Jag börjar nytt 1 september. Ny tjänst på samma avdelning så jag får allt vackert vara kvar i samma gamla fikagrupp.
SvaraRaderaGrattis till att ha klarta första veckan på nya jobbet med äran i behåll.
SvaraRaderaTrist med fikat dock.
Agneta: Eller hur! Det finns något väldigt olustigt över det upplägget.
SvaraRaderaShamrock: Ja, det hade vi. :) Fatta mysigt!
Knaster: Det känns aningen mindre kravfyllt, ja! Och häng med på en av mina mattekurser, det går jättebra. En knasterfaster måste också få utveckla sitt matematiska sinne.
Marina: Det tror du bara för att du inte vet bättre.
Cina: Åh, stackars dig. Jag har åtminstone en ny fikagrupp att tacka nej till.
Cat: Men fika (med kreti och pleti på jobbet) är ju inte allt här i världen.
Alltså: 1) berätta genast mer om de söta med bordsduken!!! och 2) vad gör Johansson då? och 3) om du BJUDER alla 200 + resten av de kommungemensamma på fika samtidigt så slipper du det nog sen (och får plus i kanten av både Bordsdukarna och Johansson).
SvaraRadera