Det var inte ångestfyllt att gå omkring på stan en timme med tantstajlat hår, så nu funderar jag på om min comfortzon blivit förslappad av alla utmaningar? För jag såg förjävlig ut i håret och jag gick i affärer med speglar. Ändå: lika bekväm och ångestfri som typ Magdalena Ribbing. (Det här tenderar att bli en alltmer intressant studie av comfortzoners egen inre logik, och vid slutet av året kommer jag förmodligen vara expert på området. Hur stor kan en comfortzon bli? Hur påverkar dess utvidgning människorna runt omkring en? Kan man förlora den om man går för hårt fram?)
Tillbaka till mitt hår:
I ett försök att påverka slutresultatet sa jag (i uppmuntrande ton) åt min frisör att försöka hitta 'den hårfina balansen mellan häxfrizz och tantstajlat'. Jag tycker att det var ganska fyndigt sagt. Och informativt. Men det hjälpte inte. Med sju-åtta produkter i mitt nyplattade hår lämnade jag en stund senare salongen, tog min planerade runda på stan, cyklade hem och stoppade huvudet i duschen.
En renande känsla, som tyvärr inte hjälpte upp situationen. Å andra sidan ser jag alltid konstig ut när jag är nyklippt. Som en församlingshemsföreståndare, för att ge er en konkret bild att deponera på era näthinnor. Det är inget fel på församlingshemsföreståndare, så klart, men de har en air av fromhet över sig som inte är så lyckad. Om det är något man (jag) inte vill, så är det att gå omkring och se from ut. Det skulle skicka ut helt fel signaler.
Så nu rycker jag och sliter i mitt stackars hår. Burrar upp det och burrar ner det. Använder jordnötsolja och vispgrädde. Burrar lite till. Klockan halv fem ska jag på ett spinningpass och då ska det vara klart.
Först: Jag gillar M. Ribbing!
SvaraRaderaSen 1: jag tror du hade vunnit över mig i Singelmammans Vuxenpoängspel. Bara därför att du kunde glo i speglarna och ändå vara bekväm. Bara det skulle nog ge minst 100 points till dig.
Sen 2: Jag, som har min egen frissa, en bästakompis, som klipper och grejar bäst hon vill utan att nånsin lyssna på uppmuntrande toner, skulle aldrig nånsin cykla hem och ställa mig under duschen efter klippet. Det skulle vara förnedrande för henne! Och för mig som fortfarande är kompis och god vän med henne. Trots att hon vägrar att spela spel med protokollförande bästaväninnan!
Och ja då, jag vet exakt hur en församlingshemsföreståndare och tillika en legitimerad gammal sjuksköterska och en biblioteksföreståndare med knut i nacken ser ut. Nej då, inget ont om dessa, men jag håller med om att fromheten lyser liksom igenom. Och den lystern vill inte heller jag ha. Min image skulle fallera totalt!
Hur ser du ut efter spinningpasset? Är det läge för en ny dusch då?
Har du testat raklödder mot fromheten? Förvånansvärt effektivt!
SvaraRaderaVad ber du om för frisyr egentligen?
SvaraRaderaDu kanske borde be om en 'Dallas möter Hugh Hefners Grotto möter grungerock'?
Fast jag håller med; vad är det med frisörer och deras faiblesse för platt och blankt hår?
Torrschampo och saltvattenspray är mina motgifter. Inte båda samtidigt dock.
Alltså, frisörer är (oftast) bra på att klippa mitt hår, men de har inte en susning om hur man fixar det sen! Det är bra på vintern, för då kan man med gott samvete dra en mössa på huvudet när man går därifrån...
SvaraRaderaMin rara frissa har äntligen lärt sig hur jag vill ha det. Hon lämnar över både borste och fön till mig. Vi har båda kommit fram till att det blir bäst så.
SvaraRaderaJag är orolig över den där vispgrädden du hällde i håret. Vill du verkligen gå (studsa) omkring och lukta sur mjölk som en småbarnsmamma med läckande bröst?
SvaraRaderaJordnötsolja och vispgrädde tror jag är den utlimata kuren mot församlingshemsföreståndarlooken!
SvaraRaderaGrattis. Jag försöker gå till tantstylaren sista dagen före en långhelg och så sitter jag hemma med huvet under ett täcke tills jag är tvungen att ge mig ut igen.
SvaraRaderaser att du är på god väg att klara blogginläggsmålet. Själv har jag inte kommit igång efter juluppehållet. Men nu fick jag en liten spark i ändalykten så snart ska jag skriva ett (snart, var ordet sa Bull)
SvaraRaderaHårinlägg, förresten. Minns någon frallan i frisyren? Eller sådana där doughnuts (munkar) som man stoppade in i håret? Those were the days! Minns en kompis som berättade om en kille som blev gradvis allt blekare allteftersom hon tog av sig lösögonfransar, postisch i håret, BH med fyllning och allt vad det var. Han tog ett stadigt tag i henne och undrade om hon hade ytterligare några proteser han borde känna till...
SvaraRaderaGå omkring helt obesvärad efter ett frisörbesök... Alltså, du blir bara coolare och coolare. Själv kan jag knappt ta mig hem efter ett ha klippt mig, eftersom varje frisör verkar göra sitt allra bästa för att dölja mitt ansikte med så mycket hår som möjligt. Har jag tur kan jag se lite med ena ögat genom en glipa i håret. Jag vet inte riktigt vad det säger om mitt ansikte, men jag har en känsla av att det inte är något bra...
SvaraRaderaSmåländskan: Efter mina spinningpass är det alltid läge för en dusch. För övrigt skulle jag aldrig klippa mig hos en kompis. Too risky.
SvaraRaderaKarin: Raklödder? I håret? Eller ska man ha det någon annanstans? Så länge jag slipper äta det kan det absolut vara värt ett försök.
Katarina: Hugh Hefners Grotto? Jag undrar i hög grad vad det är för frisyr. Men Dallas förstår jag, och Bobbys frisyr är väl den som faller mig bäst på läppen där.
Tess: Cykelhjälm funkar också.
Anna: Rara kan de ju vara, de små liven. Men baksluga som fan...
Knaster: Det gäller att hålla huvudet kallt, då klarar sig grädden i flera dagar.
Marina: Du skojar du, men det är det faktiskt!
Kalle: Det där är en underskattad strategi! Man behöver några dagar för att bearbeta chocken.
Shamrock: Se där! Vilken påverkan jag an utöva. Ska strax komma in och se om du sköter dig.
Karin: Nä, det där var före min tid. När jag var i tonåren var det inne med bara bröst som häckade som svalar. Var raklöddret också ett sextiotalsknep?
Tjockisen: Men det där låter ju supercoolt! Det fanns en tid när jag hade sådan lugg, och jag har aldrig varit coolare, letmetellya. (Förutom nu då.)