Det kan vara så att jag har skrivit fram Skåne. Att han så att säga är min produkt.
Insåg det i helgen när jag berättade för honom om en roman jag påbörjade för några år sedan, med en Börje i huvudrollen. En intressant, lyhörd och kärleksfull man av ordinärt slag. Lite kortare än Skåne, och boende i Örebro, men annars är likheterna slående. Alltså, verkligen slående ...!
Skitmärkligt.
De har inte samma namn, men det är ju oväsentligheter. Det jag jobbade fram när jag skrev var en manlig personlighet av ett visst slag, och nu har jag honom. Alla små detaljer - hur de (Börje och Skåne) tänker, resonerar, känner och rör sig - stämmer på pricken. Det spelar ingen roll hur rubbat det låter, det är icke desto mindre sant, och givetvis är jag själv förvånad, vore konstigt annars. (Skåne såg också ganska konfunderad ut.)
Frågan är nu om jag ska skriva en självhjälpsbok på temat 'skaffa dig en ... ' ? Vad du nu vill skaffa, kan ju funka på vad som helst, egentligen. En karl, en älskling eller en hund, till exempel.
Intressant! Jag ska omedelbart börja skriva om lottvinster, ett skönt liv på landet, höns, hundar och kanske en häst.
SvaraRaderaÅhå, är det så det går till alltså?
SvaraRaderaDå är det bara att sätta igång skrivprocessen och invänta ungefär detsamma som DDT
Markattan
DDT: Jo, men LITE realistisk får du vara. Börja med en höna och se om det funkar, sen kan du gå vidare till en hund kanske.
SvaraRaderaMarkattan: Ja ja, men håll er på mattan och ta det lite piano. Den som gapar över mycket mister ofta hela stycket, ni vet.