Den första gång jag såg dig,

det var en sommardag,
på förmiddan, då solen lyste klar,
och ängens alla blommor av många hundra slag,
de stodo bugande i par vid par.

Så vackert! Och texten stämmer nästan på pricken, fast det var på eftermiddan, och vad beträffar blommorna så hade jag ingen koll på dem. Hade full sjå att hålla reda på alla singlar, för det vimlade av dem, etthundrafem stycken närmare bestämt.

I alla fall så bjöd Skåne upp mig, men det var många som gjorde det, så det var svårt att sålla agnarna från vetet, om man säger så. Och det hann bli söndag morgon innan jag för första gången såg honom öppna munnen och säga något. Minns att han satt ner och lutade sig en aning bakåt.

'Oj, han verkar trevlig', tänkte jag.

Sen frågade en Anders från Halmstad om jag ville ha skjuts in till Göteborg, och jag tackade ja.