Passiv aggressivitet

Jag fortsätter på temat människans tillkortakommanden och önskar slå ett slag för den passiva aggressiviteten. Är det någon som någonsin hört talas om det beteendet i positiva ordalag?

Nej, jag tänkte väl det. Så illa ansett är det.

Ibland kan man tro att passiv aggressivitet till och med är värre än aktiv dito. Men så länge aktiv aggressivitet är förbjudet beteende för kvinnor så måste man ju ägna sig åt den passiva, eller hur?

Ta en arbetsplats inom offentliga sektorn, vilken som helst. Tänk en kvinna, Beata, som får nog av att hon får allt mer att göra på grund av att närmaste kollegan Pillan alltid kommer för sent tillbaka från rasterna. Tänk dig att Beata, när hon försiktigt ifrågasätter de sena ankomsterna, får höra olika ursäkter (från Pillan-aset) varje gång, den ena mindre trovärdig än den andra.

Tänk nu att Beata en eftermiddag, när hon är överhopad av arbete, går in i personalrummet där Pillan sitter med sin kaffekopp på övertid. Att hon går fram till bordet, slår näven i det så kaffet skvimplar och ryter 'Nu får det fan vara slut på ditt maskande!'

Nej, det kan man knappt tänka sig, eller hur. Vad är hon för monster till kvinna, den där Beata? Hon måste helt klart tygla sig, annars blir det omplacering eller jag vet inte vad.

Så, vilka alternativ återstår när man i sanning skulle behöva slå näven i bordet? Passiv aggressivitet! Eller svälja orättvisan med ett leende på läpparna, och jobba lite effektivare så att kollegan kan fortsätta med sina för långa raster.

Valet är fritt.