Reflektion

Nu ska Benny och Britta hem till Karin och Gunnar på middag nästa lördag, och hur ska det gå, kan man undra. Katastrofscenarierna avlöser varandra i mitt huvud.

Å andra sidan har de ju uppenbarligen ätit middag ihop förr och det torde ha funkat någorlunda, annars skulle de väl inte göra det igen? Inte lätt när man inte känner folk så bra, då vet man inte vad som händer när man tussar ihop dem.

Sen är det ju ändå så i det här landet att folk beter sig när det krävs. De värsta konfliktämnena lämnar man liksom i hemmets lugna vrå. Såvida inte för mycket alkohol kommer in i bilden, förstås, men då kan man ju skylla på den.

Middagen får nog dröja. Det är en hel vecka kvar, och mycket kan hända på sju dagar. Jag tror Britta och Karin får träffas på stan för en fika, det känns som en bra förberedelse. Det kommer förmodligen ha en konfliktdämpande effekt, på vilket sätt vet jag inte, men har inte de två kvinnorna förmågan att smörja kugghjulen när det behövs? I alla fall Karin. Britta är väl lite mer av en osäkrad handgranat, men man vet aldrig hur en persons karaktär förändras när hen hamnar i en ny situation. Hen kan bli helt personlighetsförändrad.

God fortsättning så länge!