Benny och Britta del 21

Britta: Hon den där tror att det bara är hon som bygger ut. 

Benny: Ha, det är det ju verkligen inte! Skåne är ju också inblandad.

Britta: När jag säger hon den där menar jag givetvis även Skåne. Men hon tror att det bara är de två som bygger ut. Hon har inte fattat att vi också gör det.

Benny: Men det gör vi väl inte heller?

Britta: Jo, det gör vi.

Benny: ???

Britta: Ett byggprojekt är en långdragen historia och vi har påbörjat vår.

Benny: När gjorde vi det?

Britta: Åh, det kommer du väl ihåg ändå. När vi var ut till huset i lördags och konstaterade att vi inte kan bo i ett sånt fult litet hus? Vi skrattade och undrade varför i hela friden vi hade köpt det, minns du?

Benny: Jo, det minns jag. Vi insåg att vi inte kommer kunna bjuda hem folk utan att skämmas ihjäl.

Britta: Ha ha ha! Då blir det inga fler middagsbjudningar, hurra!

Benny: Ha ha ha, hurra!

Britta: Hursomhelst så började vår utbyggnadsprocess där och då, och nu kan vi inte backa ur den.

Benny: Började den där?

Britta: Ja, såklart! Hur tror du hennes och Skånes process startade? Tror du att det bara sa pang och att bygget var igång? Nej, nej. Man kan inte ens sätta fingret på deras startskott, så luddigt och rörigt var det.

Benny: Var det? De som verkar så rediga? Och trevliga också.

Britta: Nej, gud, det är de inte. De är extremt komplicerade och ganska jobbiga att ha att göra med. Det är tur att de har lejt bort allt jobb. De ligger mest i soffan och äter gravad lax medan snickarna gör jobbet, och inga är nog gladare över det än snickarna.

Benny: Jaha, det hade jag inte gissat. Men då förstår jag.

Britta: Vad förstår du?

Benny: Jag förstår att du och jag redan är igång med vårt utbygge, även om det inte verkar så.

Britta: Mycket riktigt.