Benny och Britta del 22

Benny: Men Britta min spitta, vi måste ju ha en ritning om vi ska bygga ut.

Britta: Spitta?

Benny: Ja, spätta, alltså. Man säger ju så om brudar som åker motorcykel ... he he.

Britta: Jag åker väl för fan inte motorcykel. En enda gång i mitt liv har jag suttit på en, det är allt.

Benny: Nä, men det rimmade ... 

Britta: Hmmm, men en ritning kan jag nog ordna. Jag såg ett avsnitt av Husdrömmar där en tjej ritade själv, hon behövde ingen arkitekt.

Benny: Måste man inte ha ett speciellt program för att göra såna ritningar? Ett datorprogram?

Britta: Nej, hon ritade för hand och det blev jättebra. Vi börjar så, i alla fall. Kan du hämta papper?

Benny: Annars har jag en avlägsen släkting som jag tror är arkitekt. Björn heter han, om jag inte minns fel.

Britta: Vet du vad det kostar att anlita en arkitekt? Åttio tusen. 

Benny: För en liten utbyggnad? Det kan jag inte tänka mig att Björn skulle ta. 

Britta: Vi prövar att rita själva först. Jag ritade lägenheter när jag var liten, tyckte det var roligt redan då. Långa slingrande korridorer ville jag ha, minns det så väl. Jag ville bli arkitekt, och frågan är varför jag inte gick den vägen ...?

Ja, så började ritprocessen. Benny travade iväg och hämtade papper och pennor och när han kom tillbaka fick han trava iväg igen för att hämta linjal. Att rita en utbyggnad tillsammans kan vara ett fantastiskt roligt projekt som kan ta relationen till oanade höjder. Så tänkte Britta när hon la ner linjalen och drog första strecket på pappret.

Benny: Är det där en vägg?

Britta: Men kan du lugna dig! Jag kan inte koncentrera mig om du pratar samtidigt.