Om någon i förra inlägget upplevde att jag är negativt inställd till att vara förkyld, så vill jag undanröja den villfarelsen. Sanningen är att det är underbart att vara förkyld. En sann snuva helar, skulle jag vilja påstå.
Saker man kan ägna sig åt när man är förkyld:
Man kan - i lugn och ro - läsa en bok (Cora Sandels Kranes konditori).
Man kan titta ut genom fönstret när regnet piskar och löven virvlar.
Man kan gå i skogen utan att skynda sig.
Man kan ta bilen sju kilometer till närmaste affär för att köpa lördagsgodis.
Äntligen kan man sjunka ner i sin tillvaro och uppleva den, utan att prestera ett skit. En verkligt lindrande och närande känsla. Man hinner både känna efter hur man mår och om man trivs där man bor nuförtiden. Vilket är bra att veta.
Summa summarum: Att bli förkyld kan vara det bästa som hänt mig den här hösten.
PS Frågade Skåne vad han kände; om det var bra eller dåligt att han blev förkyld och han tyckte också att det var bra.
Njaee, förkylning för mig är inte nåt bra, men härligt att ni båda tycker så. Måste förklara min tidigare
SvaraRaderaklumpiga kommentar; jag menade att s.k. mansförkylning är nåt vedertaget, men med Skåneförkylning försökte jag vara rolig, alltså mena att du kanske är sympatiförkyld, som man kan bli som nykär och som nybliven nytthusägare tillsammans med en skåning. /Småländskan
Inte alls illa att vara förkyld (så länge man inte har jädervuliskt ont i halsen) och dessutom är det utmärkt konditionsträning för immunsystemet!
SvaraRaderaSmåländskan: Det var ingen klumpig kommentar! Dock kan jag känna igen mig i att försöka vara rolig och att det går åt helvete. 🤓
SvaraRaderaMan blir ding i huvudet när man är nykär, så visst kan man bli sympatiförkyld då. Bara det att Skåne och jag varit tillsammans i nästan sju år nu, och tyvärr inte längre kvalar in i de nykäras skara.
Karin: Ja, det var något med motståndskraft Skåne snackade om. Fint att jobba upp den!
/N
Att inte prestera ett skit - det är alltid underbart och helande på alla sätt och vis! :)
SvaraRadera