Fredageftermiddag

Idag har jag varit och klippt mig hos min frisör, hon med saxen i halsen.
Så snart jag låg med strupen i vädret i blöta-håret-stolen frågade hon om det rullat i gång ännu. DET som i jobbet, som i hela skoltjottablängen.
En sekund var jag tyst sen sa jag att jag hoppat av. 'Hoppa av' rockar, tycker jag, det låter klart coolare än tjänstledighet. Det hade dessutom önskad effekt för hon såg lite imponerad ut och sa att hon tyckte jag var tuff. Det är så de ska tas frisörskorna.
Temat hoppa präglade även min  hemväg. Ledandes min cykel, i min tjusiga frisyr, hann jag över till mittrefugen på en gata mitt inne i stan, innan det blev rött. Det var det även för de två bilar som stod och väntade på att få köra. Jag lutade mig smidigt över cykeln för att trycka på ge-mig-grönt-nu-knappen när framhjulet vred sig och cykeln följde efter. Hade jag inte haft min dotters pc i cykelkorgen så hade jag låtit cykeln ramla medan jag stått oberörd kvar och låtsats som att jag inte kände det tvåhjuliga åbäket, men nu var jag tvungen att försöka rädda datorn genom att falla med och mildra dunsen. När jag väl trasslat mig upp igen stod bilarna fortfarande kvar och det var grönt för mig. Jag satte på mig högerskon som jag tappat i fallet och gick över med högburet huvud. Sen cyklade jag hem.
Och nu, mina vänner, är det FREDAG!