Jag tror inte att jag kommer bli publicerad.
Man kan inte gå omkring och tro alltför mycket om sig själv då högmod föregår fall, som bekant. Och när jag inte blir publicerad kommer jag starta en blogg och låta min berättelse gå där som följetong. Egentligen tycker jag att det är en så bra idé att jag kanske inte ens vill ha någon tråkig traditionell publicering.
Vaknade kl.05.00 i morse och läste en stund för att bli trött och somna om, men icke. Kände att jag måste upp och kolla hur många ord jag skrivit på min beiga nu och det var 18 891 stycken små raringar. Det tycker jag är helt fantastiskt.
Hurra!
Om jag hade suttit och räknat så många ord så hade jag blivit sömnig. Hurra för dig!
SvaraRaderaArtontusen ord, det låter mycket det. Men jag måste nog jämföra med något för att fatta hur mycket.
SvaraRaderaDet är bra att du har reservplaner ifall förläggarna inte fattar din storhet. (som det var med Astrid Lindgren). Du skulle ju kunna ge ut den på eget förlag också, du har ju en diger beundrarskara här som säkert skulle köpa den.
Jag tror på dig i alla fall! Gillar ditt sätt att skriva i din blogg och kan tänka mig att din bok blir superbra! Nämnde faktiskt dig i mitt senaste blogginlägg (http://nyfikenienstrut.blogspot.com/2011/04/om-att-vara-modig.html) där jag skrev om att vara modig. För jag tycker du är modig! Fortsätt vara modig och tro på dig själv! Lycka till!
SvaraRaderaPS. Wow, det var många ord! :D
Herregud. 18891 ord. Inte ens tecken utan ord.
SvaraRaderaOtroligt.
Jag bugar mig.
Den här är intressant: http://www.sydsvenskan.se/varlden/article1430867/De-har-varldens-basta-skola.html
SvaraRadera..speciellt som det "hemliga receptet" är att lärarna får fokusera på att lära ut...
KRAM!
hurra!
SvaraRaderaKlart du kommer bli utgiven. Varför sikta på trädtopparna, när man kan nå stjärnorna?
SvaraRaderaLåter jättebra att göra en följetongsblogg av din roman. Det kan du göra innan du ger ut den i pappersformat.
SvaraRaderaHurra! Belöning: 18 kanelbullar?
SvaraRaderaHurra, du har kommit långt!
SvaraRaderaDu har ju läst min bok och den var på 55 tusen har jag för mig.
Det är något i underkant men historien tog slut där och då.
Lite högmod har ingen människa dött av (tror jag) :)
SvaraRaderaLycka till med fortsättningen.
Det var måååånga ord de!!!
SvaraRaderaJag hejar på!!!
...HURRA FÖR DIG!
SvaraRaderaMen... jag kan inte låta bli att tro att din bok BLIR utgiven. Det finns så många krabbiga författare där ute som fått skitböcker utgivna... jag tror din är alldeles fantastiskt lysande i sin beigehet! Så KÖR Nilla! KÖR! Det kommer sluta i storhet... det är jag säker på!
Jag får väl starta ett bokförlag annars och ge ut den. Jag vill ju gärna göra något nytt/annorlunda.
SvaraRaderaMen jisses! 18891 ord som tillsammans bildar en helhet. Makalöst! Heja dig!
SvaraRaderaBloggidén var också suverän.
SvaraRaderaMånga ord blir det... Duktig flicka, men jag tycker att du ska den en chans att bli en bok innan du ger ut den på nätet!
SvaraRaderaFörst publicerad bok sen bloggföljetong, hur bra som helst.
SvaraRaderaMarkattan
Wow! Hurra hurra! Och heja Felix H.
SvaraRaderaKnaster: Jag räknar dem inte som tur är, det skulle bli lite jobbigt. Word räknar dem åt mig.
SvaraRaderaSos, småländskan och Suzan: =D
Maj: Men jag har inget eget förlag så då måste jag skaffa det först.
Som du ser nedan är det ca 55 000 ord i Casanovas kvinna.
Sara: Tack! =)
Ulrika: Du har skrivit många fler än så. I din blogg.
Linn: Superhemligt recept det där, haha. Att lärarna ska göra det de är utbildade till. Udda tanke.
Charmkvark: Var läste jag det någonstans så sent som igår? ;)
Cat: Det kan man kanske?
Spader: Haha, du och dina kanelbullar. Om jag får äta en i veckan arton veckor framåt så är det en bra belöning.
Åsa: Något i underkant? Hur kan det vara det? Berättelsen var ju slut som sagt. Finns det regler för hur lång en berättelse bör vara?
Anneli: Jag har en tendens att stå på öronen då och då, kanske är det högmodet. Jag har inte dött av det hittills, det är sant.
Mina dagar: Tack! =)
Mika: Nä...? Tror du verkligen det? Det känns som att jag har lurat i dig något...Men kanske. Om jag inte alls trodde på publicering kanske jag aldrig hade börjat skriva skönlitterärt. Och tro kan ju försätta berg. Har jag hört.
Singel: JA! Vilken strålande idé! Sen kan du och jag åka på turné landet runt och sälja vår bok.
Mocka: Jag får så många bra idéer! =D
Magica: Välkommen hem igen! Det var på tiden.
Markattan: Ja, bloggmediet ska man inte uderskatta, det kan man använda till mycket.
METTE: Ja, vilken tur han har som har chansen, liksom!
Det lät som fel målbild - klart den ska bli publicerad!!
SvaraRadera