Är för närvarande helt insnöad i min beiga roman. Befinner mig i en korridor som behöver viss skildring. Om inte ena dottern kommit hem tillsammans med en kompis och bett om mat hade jag kanske varit ute ur korridoren vid det här laget men nu är det alltså inte fallet.
Häromdagen, när jag satt på min cykel på väg hem, kom en titel farande. Bara så där. Under det dryga år jag nu skrivit på min roman har jag inte haft en susning om vad den ska heta. Den beiga romanen, har varit arbetsnamnet men som titel känns den lite...beige, kanske. Men så kom då ett riktigt förslag där jag kryssade fram mellan bilar på Kungsgatan. Det är verkligen intressant det där; hur de bra idéerna bara kommer nerdimpande när man som minst har planerat det. Det var en mening i mitt manus som poppade upp. Och jag bara: "Men vänta här! Den kan jag ju ha som titel!"
Det var kul.
Det är en mening jag tycker om, och som säger något om något. Förutom det den säger i sitt sammanhang i texten. Ni fattar. En mening som innehåller ordet 'vinkel'. Är man mattelärare så är man. Någonstans ska väl det märkas?
Det galna tillropet från mig idag blir: Ouiii! Bött åff kårrs!
SvaraRaderaAha! Den beiga vinkeln.
SvaraRaderaDu kan då konsten att vinkla till det... ;)
SvaraRaderaSå bra alltså, du satt där på cykeln och bara kom på alltså!! När jag gjort "grejer" behövt komma på saker, så har det mest hänt när jag dammsugit!! Då har jag haft repliker, scener helt klara.
SvaraRaderaNumera dammsuger jag sällan så därför har jag inte så många idéer som pluppar upp...men jag cyklar.
Men vad fan hjälper det liksom.
Sånt är alltid kul, när idéer smyger sig på en o överraskar då man minst anar det. Men jag måste i alla fall fråga över arbetsnamnet: Varför den beiga romanen? :D Kul att du kom på ett bra namn. Hur långt har du kommit på den? (=när får man läsa den?)
SvaraRaderaJag känner mig priviligerad som har fått följa tillblivelsen av din beiga roman. Och nu, nu har den ett namn! Sådär bara. Jag är så glad för din skull och också lite avundsjuk, vilket i det här sammanhanget är en god känsla.
SvaraRaderaDen där boken kommer bli som ett barnbarn för mig.
VInkelvolten kanske?
SvaraRaderaMen jag gillade "en beige bok".
SvaraRaderaKan du har det som undertitel?
Mette: Hm, tack. Tyckte först att du hade skrivit ner någon fransk maträtt. He he.
SvaraRaderaFiaLisa: Well, det förslaget var ju inte helt fel. Kan ha det i reserv.
Titti: Visst kan jag! =D
Smål: Hur illa det än låter så måste du nog börja dammsuga igen...
Katarina: Förra hösten, när jag hade skrivit några A4, läste jag en dag genom dessa i ett svep och kände: guuud, vilken beige huvudperson jag har. Sedan dess har mitt romanprojekt gått under namnet den beiga romanen. den är inte fullt så beige egentligen, i synnerhet med tanke på alla förvecklingar i berättelsen men ändå finns det vissa tydliga beiga drag. =)
Jag har inte jättemycket kvar nu, men skriver långsamt. Jag drömmer om att vara klar till jul, men då vidtar förstås redigerandet. När den är helt klar kommer jag först skicka den till ett antal förlag, sedan kommer jag ge ut den själv. (Om jag inte får napp från något förlag, förstås.)
Maj: Ååååh, vad gullig du är! Min beiga roman har en mormor!
Mocka: Haha, var kommer den ifrån? Var det en sån volt Björn Gustafsson gjorde, månntro?
Åsa: Kanske det...? Eller så kör jag med ett riktigt präktigt beigefärgat omslag. Stödstrumpebeige, kanske?
Härligt!
SvaraRaderaÄr det då en beige roman med räta vinklar, eller en rät roman med beiga vinklar :)
Börjar kännas som om den snart är klar?
SvaraRaderakan man prata om nyanser av brunt, så måste det ju oxå funka med en beige roman...
SvaraRaderaUr en beige sorts synvinkel, alltså...
SvaraRaderaSpännande, snart klar va?
SvaraRaderaÅh, jag minns hur det kändes när min bok fick sin titel - som ett litet barndop! Fast jag kom inte ens på min titel själv... Intressant att någon som inte ens läst romanen kunde ge den ett namn som jag bara älskar!
SvaraRaderaNu blir jag nyfiken som fan! Blev så himla glad över dina ord om min bok i bloggen häromdagen förresten, sjukt fin kommentar.
SvaraRaderaFörövrigt måste du sluta kalla din roman för beige, jag är säker på att den är alldeles färgsprakande!
Nu blev jag allt väldigt nyfiken. Kanske heter den "De beiga vinklarnas stad" ;)
SvaraRaderaAnneli: Beige roman med räta vinklar i solar plexus, kan man säga.
SvaraRaderaLippe: Åh, nej. Inte än på ett tag.
marie: Fyra nyanser av beige, har jag funderat på någon gång, men det känns som ett plagiat.
Marina: Alla mina synvinklar är beiga.
Malla: Nej, suck.
Joanna: När man är redo så: plopp!
Duktiga tjejen: Kanske lite färgsprakande ibland... men annars beige.
Cat: Haha, nej, men kvalificerad gissning!
Men guud vad spännande!
SvaraRaderaTitlar med vinklar som poppar upp under cykelturer - vet du hur mycket jag längtar efter att du ska skriva klart och få den publicerad så att jag får veta VILKEN vinkel det är! Och hur det gick med bandyklubban!
Märta: Du, den där bandyklubban är det inte färdigt med ÄN!
SvaraRaderaVidvinkel, kanske?
SvaraRaderaOch ack, korridorer... Jag var med i en skrivargrupp som diskuterade korridorer i flera veckor. Bästa förslagen var att fundera på hur golvet låter när man går i korridoren med olika slags skor. Och om det kanske kan finnas någon affisch som anknyter till korridorens arbetsuppgifter, Kostcirkeln, Ålandsresor, Pensionssparande: "En lösriven flik på affischen vinkade trött i luftdraget när hon skyndade förbi. 'Än är det inte för sent...' läste han."