söndag 19 april 2020

Benny och Britta del 13

Britta: 'Men kom hit då!'

Benny: 'Tycker du?'

Britta: 'Det är klart jag tycker, vad är annars vitsen?'

Benny: 'Ja, nej ...'

Britta: 'Lägg dig bakom mig och håll om mig.'

Benny: 'Ja, visst kan jag göra det ... '

Britta: 'Får jag din arm!'

Benny: 'Så här?'

Britta: Nej, den andra, så där kan du inte ligga fattar du väl.'

Benny: 'Så här?'

Britta: 'Det blir bra.'


Tystnad. Om man bortser från regnet som smattrar mot fönsterbläcket.


Britta: 'Det är bättre om du kommer lite närmare.'

Benny: 'Lite närmare?'

Britta: 'Det är kontakten hud mot hud som gör det. Så här, menar jag. Fattar du?'

Benny: 'Oj då. Ja, det går bra.'

Britta: 'Sov nu.'

Benny: 'Absolut, kunde jag bara få sticka in andra armen här? Så den inte blir klämd.'

Britta: 'Menar du här?'

Benny: 'Ja?'

Britta: 'Jag undrar vad min nacke säger om det, men vi provar.'

Benny: 'Okej, här kommer den.'

Britta: 'Vänta ... jo, det funkar. Så här långt, i alla fall.'

Tystnad.

Benny: 'Mmm, känner du oxytocinet?'

Britta: 'Ja, lite grann faktiskt.'

2 kommentarer:

  1. Ja, ja. I saw it coming.
    Och hittills har det ju gått bra (sa han som hoppade från nittonde våningen när han passerade den åttonde).

    SvaraRadera
  2. Karin: Ha ha, PRECIS! De är inte nere på marken än ...

    SvaraRadera