måndag 27 juli 2009

Bloggpauser är överskattade

OKAY,

nu har jag avstått från bloggen en vecka och mitt liv blev inte ett skit bättre. (Känns väldigt bra att ha belägg för det nu.)

Alltså återupptar jag härmed bloggandet.

Faktum är att man i min ålder behöver en hobby som exempelvis en blogg, för att hålla sig sysselsatt.

Annars kan det gå så illa att övergångshormonerna får övertaget och drar ner en i klimakteriedjupet där bitterheten och gallan härskar. Och innan man vet ordet av har man börjat skylla sin låga lön, fetma och migrän på samhället, männen och andra oskyldiga element.

Man får passa sig noga.

Veckans positiva spiralaffirmationsord: Ljuv, samarbetsvillig och anspråkslös.


Well, att avstå från bloggen hjälpte inte.

Denna vecka ska jag testa att avstå från socker.

Googlade sockerberoende och läste om kvinnan som bland annat blev av med humörsvängningar, aggressivitet, huvudvärk, glömska, negativitet, håravfall, uppsvälld mage, synrubbningar och dåligt självförtroende när hon slutade äta socker.

Det låter som något för mig.
Rapporter kommer.

21 kommentarer:

stort och smått sa...

Härligt! Bättre att avstå från socker än från bloggen!
Nu har ju inte jag varit med internet och bloggar på ett tag, men jag är ändå glad att du inte ska ha någon mer bloggpaus!
Mer Nilla åt folket!!!

Singelmamman sa...

Härlig insikt! Och himla mycket välkommen tillbaka. Du har varit saknad.

Maj Korner sa...

Varför ska allt sökande av välbefinnande handla om att avstå från saker? Tänk om det är tvärtom, det gäller att hitta ÄNDÅ fler saker att tycka om, att bli beroende av?

Ann-Louise sa...

Själv skyller jag mitt sockerberoende på Alliansen. Eller på patriarkatet. Det är väldigt behändigt, att slippa argumentera med sig själv menar jag;)

Själv grunnar jag på att börja ett nyttigt liv i dag, som förstås inbegriper sockerstopp. Vet bara inte vad jag ska göra med de två påsar smågodis som ligger i skafferiet. Kan man skänka dem till Myrorna?

Kul att du är back!

Ulrika sa...

Åh!
Kanske jag kan bli smal, snygg, smärt, smidig, glad, lugn, värkfri, balanserad, svettfri, ung, yngre, yngst, frisk, smal och slank av att sluta med socker??

Låter för bra för att vara sant! *konstaterar*

Jag avvaktar dina rapporter!

Och välkommen tillbaka!

©Annelieh sa...

Härligt att ha dig tillbaka. Du är klok du som testat på denna bloggfria vecka. Jag kommer INTE testa utan bara fortsätta som jag vill..whoohoo, tack! Tror som du att det är lite överskattat, man ska följa sin feeling..

Det där med sockret, jag måste oxå bli fri mitt beroende..försöker haka på..kram!

segsliten sa...

Låter som ett bättre alternativ.
Kram ☺

nilla sa...

Stortosmått: Sant, men jag börjar undra om det där med att avstå från socker är så himla vettigt. Man måste ju äta en massa annat istället då.

Singelmamman: Ja, nu vet du hur det var för mig när du var ute i din kohage eller vad det var.

Maj Korner: Intressant tanke. Jag kanske borde äta MER socker. Eller börja röka eller nåt.

A-L: Jamenvabra, då är vi två i veckans sockerstopp.
Skänk godispåsarna till grannarna som bjöd på grillmat igår. Eller gräv ner dem i skogen. Vadsomhelst! Spola ner dem i toan, gegga ner dem i komposten, betala sönerna för att äta upp dem på tid. Whatever bara det går fort.

Ulrika: Framförallt svettfri och ung. Klart det funkar, det står ju på internet att det gör det.

Annelie: Haka på du. I slutet av veckan kommer vi vara två pigga 29-åringar med persikohud och platt mage. Yay.

Segsliten: Ja absolut, för bloggpaus sög big time.

Anna sa...

Bra att du är tillbaka!

Fast jag tror att jag iaf både vill blogga och forsätta skylla lite på männen, samhället och de där oskyldiga elementen (vilka de nu må vara) när något går lite emot. Känns på något vis bättre så... ;)

Singelmamman sa...

Så fin komplimang jag fick! Tack! Och jag har så många utropstecken att skriva så jag vet inte hur jag slutar! (men 29 år med persikohud vill jag också ha, väntar spänt på fortsättningen)

GladaKatarina sa...

Har själv kämpat med det där sockerberoendet. Men vem ÄR jag utan mitt sockerberoende? TristaKatarina? Who knows?? Jag har faktiskt ingen aning!

Hur håller man alla bollar i luften utan alla energikickar? Att A-L ser ett samband med Alliansen och patriarkatet, det ser jag som något mycket intressant att spinna vidare på... Jag slänger in globaliseringen som ytterligare en medskurk!

Katinka sa...

Helt rätt att komma tillbaka. Bloggande är definitivt inte överskattat, men mycket beroendeframkallande.... På både gott och ont tycker jag.

Mika sa...

Välkommen tillbaka!!!!

Sockerberoende ja... det är värre än bloggberoende... värre än nikotinberoende också om du frågar mig. Jag har lyckats med ciggaretterna men inte med godiset...

Kram
Mika

Åsa sa...

Vilken tur att pausen inte varade längre än så!=)

Att ta en veckopaus från socker borde jag oxå göra...risken är dock att jag FÅR alla symptomen du beskriver om jag försöker...*suck*

Jag VET att jag får synrubbningar vid godishyllan...men färgerna äär u såå fina...*yrar*

Mofsan sa...

Fortsätt att blogga och käka socker. Njut av livet och wiiiihooooo bara var. Det tycker jag låter mycket bättre än uppoffringar och tvång :)

nilla sa...

Anna: Ja, faktum är att jag tror inte de oskyldiga elementen är så oskyldiga...

Singelmamman: Det blir bra om du inte slutar tycker jag. Persikohuden har ännu inte givit sig tillkänna, men jag är nog fortfarande sockerförgiftad av den fjärdedels tårta jag åt igårkväll.

Gladan (och inte Tristan tack och lov): Globaliseringen...? Tänker du på de imperalistiska kapitalistsvinen då, eller?

Katinka: På gott och ont, ja. Precis som i livet i övrigt.

Mika: Godis??? Vad har det med socker att göra?

Åsa: Jag misstänker att jag under denna vecka kommer få synrubbningar när jag går förbi godishyllorna och inte får köpa något. Som hyperventilering fast med ögonen typ.

Mofsan: Njut av livet? Nej, det tänker jag verkligen inte. Det vore ingen sport.

Skogshuldran Titti sa...

Vad du BEHÖVER är en tur i min rosa LUFTBALLONG!
Kram!

tandgnisslur sa...

Skönt, då kan jag lägga ner tankarna på bloggpaus och om du är på väg in i ketos. Gillade Majs kommentar, hmm, varför handlar allt om att avstå?

Ironia sa...

Precis tillbakakommen från en bloggpaus så satte du ord på min upplevelse också. Man kanske måste avstå från bloggen för att uppskatta bloggandet fullt ut...det värsta är bara att läsa ifatt i alla bloggar man följer....alla bara fortsätter att skriva trots att Ironia tar bloggpaus..himla otyg det där.....

nilla sa...

Tandis: Jag har ändrat mig och håller numera med Maj Korner (och dig). Mer socker åt folket! Iallafall åt mig.

Ironia: Absolut borde bloggvärlden stanna upp när man själv tar bloggpaus! Att fortsätta som om ingenting hänt är snudd på...en kränkning. (Kan man stämma bv på ett stort belopp pengar tro?)

Pia sa...

Uj, här har vi en som är starkt sockerberoende och inte har allt detta tröstätande under denna skitsommar gjort beroendet mindre!! På måndag börjar jobbet och rutinerna igen.. då ska jag ge mig på lite GI och avgifta mig från sockret..

Så läskigt, det där med fåglarna förresten.. Knepigt beteende!

Kram!