söndag 17 januari 2016

Rus och Yra

Det första steget i att skapa romantisk stämning i en text är att ge karaktärerna passande namn. Dessa får gärna associera till något vackert, som exempelvis blommor. Sol-Britt och Svan-Erik leder också tankarna till livets nektar. Själv har jag valt att fokusera på extasen som ska infinna sig och ändrat namnen Kim och Lim till Rus och Yra.

Yra ger Rus en servett att torka sina jordgubbscheesecakekladdiga fingrar med, och Rus tar förvirrat emot den.

Rus: Förlåt, jag visste inte att jag var kladdig ...

Yra: Det gör ingenting! Jag tycker det känns ... bra på något sätt.

Rus: Bra att jag är kladdig? Tycker du ...?

Yra : Ja ... kanske betyder det att du inte har så stort kontrollbehov?

Rus: Ja ...?

Andäktig tystnad.


Den början sätter tonen, man inser direkt att något redan hänt mellan de två, something unspeakable. När man kommit hit kan man sänka laddningen en aning med en alldaglig replik, och sedan låta romantiken komma tillbaka som en smocka i replikerna som följer.

Rus: Ovanligt god mjölk i det här kaffet.

Yra: Sa du sockertopp?

Rus: Nej, det tror jag inte? Men jag vet inte, jag känner mig lätt vimmelkantig.

Yra: Det är något med luften här inne? Det är som om det fanns kärlek i den ...

Rus: Är det du som sprider den?

Yra: Nej, du ...

Rus: Åh, nej, det är du.

Yra: Nej, du!


Ja, sedan fortsätter de så ett tag 'det är du, nej det är du, nej duu, nej duuu', och så vidare. Som ni ser har jag inte petat in alla romantiska repliker jag googlade fram, vilket innebär att det måste bli en fortsättning på det här fikat. Den största utmaningen blir att på ett naturligt sätt få in den där leken vid bryggan intill vassen.

lördag 16 januari 2016

Hur skapar man romantisk stämning över fikabordet på ett café?

Ja, man pratar inte om vad man gjort på Claes Ohlson, i alla fall, det kan vi konstatera. Maken till oromantisk dejt har nog aldrig skådats. Inte minsta lilla antydan till hänryckning, rus, yra eller extas.

Googlade romantiska repliker och hittade en uppsjö. Här nedan ett intressant urval:

Du är kärleken när den är som vackrast!

Du är mjölken i min kaffekopp, mina fina goa sockertopp!

Om du vore en blomma och jag en ko skulle jag äta upp dig för du är så go!

Det finns kärlek i luften, och det är du som sprider den ...

Jag trodde inte på mirakel, kunde inte tro på kärleken ... men så kom du in i mitt liv...

Där solen går upp och där havet möter stranden, där fjärilarna dansar och ler, där ekan är förtöjd vid bryggan intill vassen, där vill jag leka med dig ...


Jag måste förstås anpassa dialogen efter det faktum att det är första gången mina karaktärer träffas. Det gäller ju att inte sabotera trovärdigheten i den här berättelsen. Medan jag jobbar in replikerna i ett välmatat och stämningsfullt replikskifte kan ni testa dem framför spegeln.

torsdag 14 januari 2016

Tillbaka till det dejtande paret på caféet

Vi kan kalla dem Kim och Lim för att de inte ska bli så könsstereotypa. Vi lämnar deras jordgubbscheescakes och fusklappar därhän, för det var kapitel ett.

Nu är det dags för kapitel två, och varför inte låta samtalet handla om den enda gemensamma erfarenhet de har? Jag kom på att det ju är naturligt, om något.


Kim: Vad gjorde du på Claes Ohlson?

Lim: Kollade läget, de har fått in en ny slags skruvar med fjärtifierad drivkraft, så att man slipper skruva i dem.

Kim: Ah, sådana köpte jag redan i oktober.

Lim: Ja, de har ju funnits ett tag, men man har ju annat att göra än att springa på Claes Ohlson för jämnan ...

Kim: Samma här, jag har jättemycket att göra hela tiden.

Lim: Jag med.

Kim: Konstigt egentligen att vi har tid att sitta här och fika som om vi hade all tid i världen.

Lim: Ja, verkligen konstigt.

Tystnad.

Lim: Men vad köpte du då?

Kim: Jag köpte elektriska muttrar, sådana som själva letar upp sin skruv.

Lim: Sådana har funnits jättelänge ...

Kim: Fast de här har LED-belysning ...

Lim: Jag vet, jag köpte ett gäng i september ...


Jag tror det är dags att sluta där. Kom nu ihåg att det här bara är ett exempel på ett erfarenhetsbaserat samtal, de kan se ut på många olika sätt. Jag hade lite svårt att klämma in romantisk stämning den här gången, men skam den som ger sig!

måndag 11 januari 2016

Är inne i ett dejtingtips-flow

Här är några andra ord som kan användas på en dejt man vill liva upp. Kan med fördel infogas i det allmänna pratet. Exempel på användning medföljer.

praktikabel (farbar, framkomlig)

'Var din väg hit praktikabel?'

dessäng (avsikt, plan)

'Min dessäng med den här träffen är oklar, vilken är din dessäng?'

lapidarisk (korthuggen, kärnfull)

'Jag är den lapidariska typen, vad är du för typ?'

fimmelstång (skakel)

'Jag har hoppat över en och annan fimmelstång i mina dagar ... hur är det med dig?'


Ja, det här var bara några exempel. Ni som ska ut på dejt kan säkert komma på fler bra själva.

söndag 10 januari 2016

Dejtingtips

Har ingen aning om varför dejting blivit ämnet för min blogg, jag är jätteförvånad.

Men man ska inte försöka styra sina inlägg, de behöver få gå sin egen väg, så det är bara att acceptera att nu är det så här. Dejting, dejting, dejting. Och så vidare.

Och att läsa upp en lista av ord för sin dejtperson är i sanning en mycket fruktbar idé. Man slipper då det vanliga tugget (som jag antar förekommer) om var och ens livssituation, vilket för de flesta torde vara en välsignelse.

Detaljerna:

Om listan av ord ska räcka till en normallång dejt behöver den kanske vara åttio ord lång. Då har jag lagt in en kontemplationspaus efter varje ord. Vill man ha en mindre omfångsrik ordlista kan man efter varje uppläst ord prata om vad orden har för betydelse, så väl i en strikt mening, som i en personlig.

Eller så kan man låta fantasin skena i en ordlek, à la Renée, som gjorde ett litet poem av ordlistan i mitt förra inlägg.

Ordlistan:

pastös = uppsvälld
penjoar = lätt kamkofta
rumla = ah, men det vet ni ...
pensionär = person som pensionerats
perkussion = en metod att genom knackning på kroppsytan bestämma storleken på de inre organen
överförfinad = dekadant, urartad

Poemet:

Om jag, som är lätt pastös ikläder mig en penjoar och rumlar runt med en pensionär då torde det inte uppstå några överjordiska toner av perkussion utan situationen framstår nog mer som en aning överförfinad.


Som ni ser är möjligheterna oändliga. För er som ska på dejt, alltså.

fredag 8 januari 2016

Ibland ställer jag helt orimliga krav på mig själv

'Sammanhållna, genomtänkta och välplanerade blogginlägg' ...?

Kommer inte hända. Herregud, det räcker väl om jag skriver som vanligt; osammanhängande och ogenomtänkta inlägg av högsta klass. Jag tycker att blogginlägg ska vara röriga och svamliga. Den röda tråden kan den som läser inlägget själv frambesvärja.

Frambesvärja är ett ganska roligt ord.

Det finns många roliga ord, och istället för att ta med sig en lista med naturliga frågor när man ska på dejt kan man ta med en lista med ord att läsa upp för sin dejtperson.

Förslag på ord:

överförfining
pastös
rumla
penjoar
pensé
pensionär
perkussion

onsdag 6 januari 2016

Jullovet slut!

Imorgon börjar jag jobba igen, och då kommer mitt bloggande äntligen bli mer uppstrukturerat. Jag hatar när det flyter omkring som det gjort sista veckorna: Ett slumpartat inlägg plofs ... inget inlägg ... tralala ... ett mystiskt inlägg plofs ... ett till dunkelt inlägg plofs ... inget inlägg ...

Jag behöver en tydlig ram i tillvaron, för att inte traska för långt ut i utkanterna av den (tillvaron, alltså) och hitta på en massa ovärda saker som stjäl tid. Imorgon blir det andra bullar och damasker. Rättning in i ledet och uppstigning kl.06.00.
Ska bli så skönt, jag kan inte ana. Fasta tider pang, pang, pang ända till kvällen. Och varje kväll ett litet sammanhållet välplanerat och genomtänkt blogginlägg, pling. Gud så skönt det ska bli! Jag känner mig fri!

måndag 4 januari 2016

Mannen och hans jordgubbscheesecake

Jag har fått synpunkter på mannen och hans jordgubbscheesecake.

Den första synpunkten uttrycker upprördhet över att han fingrar på sin jordgubbscheesecake.
Ja, vid en första hastig blick kan man tycka att det bryter mot etiketten, men då glömmer man att det här är en DEJT där kontrahenterna inte känner varandra. Dels kan det vara så att han är så nervös att han inte vet vad han gör (fullt förståeligt), och dels kan det vara så att han famlar efter skeden och då råkar köra in fingrarna i cheesecakeen, eftersom han inte kan släppa kvinnan med blicken för att kolla var skeden är.

Den andra synpunkten är att en MAN inte väljer en jordgubbscheesecake när han går på fik.
Är det jordgubbarna som är omanliga, undrar man ju då. Nej, min pappa var galen i jordgubbar, det måste vara gelén som håller jordgubbarna på plats. För cheescake är manligt, ta bara Frödinge och hans ostkaka. Den svagt rosafärgade gelén, alltså. Det kan nog vara svårt för vissa män att mumsa på rosa gelé på ett offentligt café.
MEN DET ÄR INTE SVÅRT FÖR DEN HÄR MANNEN! Dah.

I alla fall så är vi framme vid de naturliga frågorna nu. De hon skrev på en lapp och tryckte ner i jeansfickan innan hon gick hemifrån. För när hon (till slut) smusslat upp lappen ur fickan och fått syn på första frågan så ställer hon väl den? Det skulle i alla fall jag göra. Om jag inte plötsligt kände att det var en skitdålig fråga. Det gäller att ha med sig erkänt bra frågor, så att man inte behöver tveka. Känner att det är dags att googla.

onsdag 30 december 2015

Kvinnan smusslar med sin fusklapp

Kunde inte för mitt liv komma på hur novelletten skulle fortsätta när jag fick en kommentar som löste problemet. Kommentarer kan verkligen vara till god nytta!

Alltså:

Kvinnan smusslar med sin fusklapp.

Den hon har skrivit ner naturliga frågor på, om ni minns. Eftersom hon har lätt att få hjärnstillestånd i dejtingsituationer. Inte för att det här är en dejt, det kan vara något helt annat, men vi bortser från det för tillfället.

Då har vi:

Mannen fingrar på sin jordgubbscheesecake, och kvinnan smusslar med sin fusklapp.

Någon förstulen blick utbyter de säkert. Och kanske låtsas kvinnan krångla med något i kappfickan för att han inte ska förstå att hon kikar efter frågor att ställa till honom. Samtidigt försöker hon smussla upp lappen ur byxfickan, där hon tryckte ner den innan hon gick hemifrån.

Nej, det där blev väl lite väl komplicerat? Det är ju inte så realistiskt att man krånglar i två fickor samtidigt, inte ens jag brukar göra det. Speciellt inte när jag sitter och fikar med någon jag aldrig träffat förut. Vi tar bort krånglet med kappfickan och låter henne smussla upp lappen ur byxfickan. På ett subtilt sätt, förstås, så att mannen inte ser vad som försiggår.

tisdag 29 december 2015

The man and the woman in the coffee shop

Ni vet känslan när man sätter sig ner på ett fik med någon man inte känner, men vill lära känna, och har en fusklapp med naturliga frågor eftersom det blir helt blankt i huvudet när man förväntas vara naturlig i krissituationer?  Man kan misstänka att just den känslan nu dallrar som en bryllépudding mellan de två.

Och sedan kan man bara spekulera om fortsättningen, eftersom vi inte ens vet vilka de två personerna är, och varför de sitter på det här fiket tillsammans.

Spekulation: Han fingrar på sin jordgubbscheesecake.

Här är det intressant att stanna upp och fundera på vilka signaler den här handlingen sänder ut. Vad säger det om vår man, att han i den här situationen fingrar på sin jordgubbscheesecake?

Är han nervös?

Busig?

Utsvulten?

Trött?

Det kan man inte veta förrän man fortsätter skriva.