fredag 31 juli 2009

Sjuk



Återkommer när jag återhämtat mig.

Eller lite tidigare om jag får tråkigt.

torsdag 30 juli 2009

Varning för sockerstopp utfärdas härmed

Nu har jag insjuknat rejält.

Lock för båda öronen.

Brummande ljud i huvudet.

Ont i halsen.

Allmän orkeslöshet.

Till råga på allt sket ett tiotal fåglar på mig när jag för en stund sedan stod ute på gatan och pratade med grannen (som stod skyddad på sin förstukvist). Majestätiskt lyfte de ett tjugotal meter från mig för att sekunden efter, som på en given signal, regna fågelträck över mig. En klick (eller vad man nu kallar det, det är ju inte direkt korvar iallafall) landade i mitt ansikte, bredvid näsan, och en på min jackärm. Det var alldeles prickigt på marken runt mig när de var färdiga. Eventuellt kom det i mitt hår också, har inte kollat ännu.

Detta har aldrig hänt mig tidigare. Har inte ens hört talas om fenomenet. Det kan inte vara en slump.

Aldrig mer sockerstopp.

Socker ingår i kostcirkeln

Nyss hemkommen från Stockholm och väldigt trött.
Misstänker att det är avsaknaden av socker som gör mig så trött. (Eller så beror det på att jag i två dagar gått ungefär tre mil i cirklar i Stockholms alla butiker för tonåringar, och att klockan nu är mitt i natten, men det låter inte lika sannolikt.)

Dessutom har jag fått lock för örat.
Jag inser att man inte med säkerhet kan härleda öronlocket tillbaka till sockerbristen,
men man kan heller inte slå fast att det inte finns något samband.
Som ni förstår vill jag inte riskera att få lock även i andra örat och kommer därför imorgon återuppta en mer balanserad diet.
Faktiskt kan jag inte ens komma ihåg varför jag började sluta med socker.
Och inte vill jag veta det heller.


tisdag 28 juli 2009

Stockholm calling

Sitter i mysig hotellobby i Vasastan.
Minsann.
Det är bäst att skynda sig att lyxa till det.
Man vet ju intet om morgondagen och det vore synd att avstå en massa saker i onödan.
Pengar ska spenderas medan man har dem om man säger så, och jag fick lön igår.
När de (pengarna) är slut kan man inte ta in på hotell, och inte kan man äta på restaurang eller shoppa loss i dyra klädaffärer.
Så det var tur att vi gjorde det idag.
*planerar inköp av 5 kg havregryn för månadens matsedel*

måndag 27 juli 2009

Socker socker socker

Första dagen utan socker är i hamn.
Inga större problem, men heller inga märkvärdiga resultat.
Bara en släng av sockerfixering á la typen:

Dottern: - Mamma, var är locket?
Jag: - Va? Sockret?
Dottern: - Nej, LOCKET.
Jag: -Jaha, inte vet jag (men sockret är i hörnskåpet på tredje hyllan lite till vänster).

Ungefär så.

Imorgon ska jag åka med två av döttrarna på utflykt till huvudstaden. Inte en enda sockermolekyl kommer komma över mina läppar, det festliga tillfället till trots. Inte ens sådana som finns i godis.

Bloggpauser är överskattade

OKAY,

nu har jag avstått från bloggen en vecka och mitt liv blev inte ett skit bättre. (Känns väldigt bra att ha belägg för det nu.)

Alltså återupptar jag härmed bloggandet.

Faktum är att man i min ålder behöver en hobby som exempelvis en blogg, för att hålla sig sysselsatt.

Annars kan det gå så illa att övergångshormonerna får övertaget och drar ner en i klimakteriedjupet där bitterheten och gallan härskar. Och innan man vet ordet av har man börjat skylla sin låga lön, fetma och migrän på samhället, männen och andra oskyldiga element.

Man får passa sig noga.

Veckans positiva spiralaffirmationsord: Ljuv, samarbetsvillig och anspråkslös.


Well, att avstå från bloggen hjälpte inte.

Denna vecka ska jag testa att avstå från socker.

Googlade sockerberoende och läste om kvinnan som bland annat blev av med humörsvängningar, aggressivitet, huvudvärk, glömska, negativitet, håravfall, uppsvälld mage, synrubbningar och dåligt självförtroende när hon slutade äta socker.

Det låter som något för mig.
Rapporter kommer.

söndag 19 juli 2009

fredag 17 juli 2009

Ett annorlunda boktips


En annorlunda liten pärla till bok om man är intresserad av det.

10-åriga Momo, som växer upp hos den före detta horan Madame Rosa på sjätte våningen i ett hus i Paris, är berättaren i boken och språket är därför tioåringens när hans liv, som är allt annat än normalt, gestaltas.

Bara persongalleriet i boken gör den läsvärd; här möter man ett antal "horungar" som Madame Rosa får betalt för att ta hand om, senila Monsieur Hamil som bor i huset, transvestiten Lola från Senegal, den elegante hallicken M'Da och inte minst Madame Rosa själv, en gammal judinna som ibland tar fram ett porträtt av Hitler när hon känner att ordningen behöver återställas.

En i alla delar färgstark, känslosam och också mycket rolig bok som jag kan rekommendera.

tisdag 14 juli 2009

Hälsan vs bloggen

Förra våren gick jag ner tio kilo.
Det var välbehövligt då jag under ungefär 20 års tid gått upp sammanlagt tio kilo.
Och det var lätt som en plätt.
Dans, jympa samt frukt och grönt; kilona rasade av mig.
Sen höll jag den nya vikten och det var heller inga problem.
Tills jag började blogga.
Ett halvår har jag nu befunnit mig i bloggosfären och under den tiden har jag gått upp fyra kilo.
Kan bero på att jag sitter på rumpan mer nu. Framför datorn då.
Men, jag har en misstanke om att det är ett fokusproblem.
Jag kan flytta berg när jag vill något; då kan jag vara extremt målinriktad och fokuserad.
Men ingen flyttar två berg samtidigt.
Så, kampen står mellan hälsan och bloggen.

Hälsan, bloggen.

Hälsan, bloggen.

Hälsan, bloggen.



Bloggen vann. (Puh!)

måndag 13 juli 2009

Jag ska prata franska flytande innan jag dör


Ibland överträffar man sig själv.

Det är fallet med det faktum att jag läser romanen Tillsammans är man mindre ensam på franska; Ensemble, c'est tout. (Jag har skrutit om det förr, detta är ju, som alla förstår, ett långvarigt projekt.)

Det är nästan omöjligt med tanke på hur mycket franska jag kan och ändå gör jag det.
Romanens inledande läkarbesök trodde jag var en sexscen ända tills jag såg filmen. Då förstår ni på vilken nivå min franska är.
Men jag tror stenhårt på att jag lär mig massor.
Mig veterligt finns det bara ett sätt som smäller högre när det gäller att lära sig ett språk och det är att flytta till ett land där språket talas.

Och det är ju lite krångligare än att sätta sig på altanen med en roman och ett lexikon.

Så idag blir det altanen.

söndag 12 juli 2009

Tjoho!

Min insändare är i Aftonbladet idag,
bredvid en bild på en tillbakalutad, jäsande GW med armarna i kors.
Passande illustration med andra ord.

Dessutom ser jag botten på min tvättkorg.

Vad mer kan man önska?

lördag 11 juli 2009

Uppryckning, framåt marsch!

Alltså, nu får det vara nog.
(Förstår om det här kommer lite plötsligt, men inte för mig som varit med mig själv hela dagen.)
Klockan är 18:00 och jag har inte gjort en enda nyttig sak idag.
Det håller inte längre att hävda oföretagsamhetens lov på semestern.
Det är bra att vila när man är sommarledig men det finns gränser.
Känner mig som en säck övermogna bananer om det kan bringa något ljus över min situation.

Nu blir det andra bullar (läs: nu jävlar!)!
Innan jag sätter mig framför datorn igen ska jag ha avklarat följande:

* Tvätten ska vara färdigsorterad.
* En middag och en fruktsallad ska vara lagad och äten.

Kommer inte på något mer jag kan tänka mig att göra. Men tvätten kommer ta sin tid.

På återseende.
Nå'n gång.

Filmtips i regnet



Har precis sett filmen Tillsammans är man mindre ensam.
Det var inte första gången.
Inte andra gången heller.
Men tårarna rinner lika mycket varje gång.
Älskar franska filmers lågmäldhet och känsla.
Kan verkligen rekommendera denna.

fredag 10 juli 2009

Här regnar det fortfarande

Om det är någon som undrar.

torsdag 9 juli 2009

Tack, nu räcker det med vatten!

Att jag är en charmigt obotlig optimist innebär ibland praktiska problem.

När det regnat oavbrutet hela dagen skulle jag för en timme sedan cykla iväg och handla.

Just eftersom det regnat hela dagen var det ganska uppenbart, tänkte jag, att regnet skulle avta. Det gör det ju alltid förr eller senare.

Så, jag hoppade upp på cykeln utan vare sig regnkläder eller paraply. Kände att jag kanske skulle behövt handskar men, tänkte jag, det blir nog lite varmare när regnet upphör. Alldeles strax.

När jag kom fram till stan och in på Åhléns var jag tvungen att ta av mig jeansen för att vrida ur dem. *suck* Orsakade därmed en mindre översvämning och allmänt kaos.

Men är det mitt fel att det regnar, eller?! *fnys*

Filosofiska spörsmål

Varför tar jag en liten bit glass (GB Gräddglass Jordgubb),
och sen en liten bit till,
och sen resten av paketet,
istället för att ta hela paketet på en gång?

Kanske för att det blir för trångt på tallriken?

Kanske för att jag, i min godhet, i början tänker att det kan finnas fler i familjen som vill ha glass?

Kanske för att jag tycker om att studsa upp och ner och slita i frysdörren upprepade gånger, och därigenom göra av med lite kalorier? (Ca 0.5 % av kaloriinnehållet i glasspaketet.)

Eller?

onsdag 8 juli 2009

Lite ågren

Men.
Det kanske inte är så himla roligt att vara utspilld i Aftonbladet vid närmare eftertanke.
Tänk om GW Persson bemöter min insändare.
Om han med all sin professorkunskap fullständigt mular ner mina ord så att hela svenska folket blir helt övertygad om att jag har fel.
Alla kanske kommer inse att det är självklart att 18-åriga små gummor inte bör vistas på stan kvällstid.
Eller kanske han är proffsslingrare och lyckas få alla att förstå att han givetvis inte menade . Och att alla med hjärna ju borde förstå det.
Kanske kommer han, med hela sin tyngd; akademisk, åldersmässig och fysisk, slå fast att jag överreagerar.
Då får jag sitta där och skämmas.
På Aftonbladets insändarsida mitt i semestern.
Det blir inte kul.

tisdag 7 juli 2009

Dags för GW Persson att gå i pension

På tåget hem igårkväll satt jag i allskönsro och bläddrade i Aftonbladets söndagsbilaga. (5-6 juli 2009).

Allskönsro.

Tills jag kom till frågespalten GW SVARAR PÅ ERA SMS.
(GW = Leif GW Persson. Han svarar i egenskap av expert på juridiska frågor. Hans faktiska titel presenteras inte.)
För om det är något som får mitt blod att koka så är det gamla gubbsvins nedlåtande, och fan kränkande, attityd gentemot unga kvinnor. *såjävlaförbannad*

En ung kvinna frågar:

Jag är en tjej på 18 år och ibland känner jag mig rädd att vara ute på stan om kvällarna. Får jag försvara mig med pepparspray?

GW svarar:

Nej, lilla gumman, det är inte tillåtet att bära pepparspray utan vapenlicens.

Vadå LILLA GUMMAN? Knappast hans lilla gumma iallafall! Är förvånad att Aftonbladet lät detta tilltal passera då det fullkomligt stinker av nedlåtenhet och klapp-på-huvudet mentalitet.

I slutet av svaret skriver GW:

Förresten tycker jag inte att du ska vara ute och slarva om kvällarna.

Vadå SLARVA? Finns det något i tjejens fråga som antyder att hon ska "slarva"? Och vad fan är "slarva" för något? Hade han använt det ordet om frågan varit ställd av en kille? Nej, för killar "slarvar" inte när de är på stan på kvällarna de är.

GW's svar andas unkna gamla föreställningar om att man som tjej bör hålla sig hemma på kvällstid och på så sätt ta ansvar för att inte råka ut för våld. Är man ute och "slarvar" får man nästan skylla sig själv om man t ex blir våldtagen, vilket många kvinnor också fått erfara när de i rättegångar fått sina egna beteenden utredda. Borde hon inte ha insett att hon kunde bli våldtagen när hon gjorde sådär? Får hon inte skylla sig själv när hon dricker så mycket? Vad gjorde hon där vid den tidpunkten?

Vi kanske ska införa undantagstillstånd för kvinnor? Ingen utgång efter kl.20.00? Såvida man inte är i någon mans sällskap då. Eller?

Det är dags för den gamla stammens gubbar att gå i pension. BIG TIME.


PS
Jag skickade in denna (något förfinad haha) till Aftonbladets insändarredaktion och fick nyss svaret att de tar in den! Förmodligen till helgen. Hihi hoho.
Då lär väl GW läsa den. Känns gott.




måndag 6 juli 2009

VARNING, jag diktar

Och nu sitter jag på Stockholms central och bloggar!
Bara sådär.
Imorse var jag hemma och nu är jag här.
Dagens transportmedel är mig så kär.
Även om de ibland på humöret tär.
Ska träffa en vän som mig hittills varit fjär.
Men oj vad det ska bli kul, jag svär!
Och sen kommer en till vän som i helgen var på skär.
(Hon var i Stockholms skärgård faktiskt.)
Och då kanske kaffet med mjölken vi spär (eftersom vi ska fika).
Vi ses igen när jag åter kommer hemmet när.

söndag 5 juli 2009

Ångestmys

Struttar omkring i mitt lilla hus och njuter av svalkan. Det är så kallt att jag var tvungen att sätta på mig strumpor för en stund sen. Underbart.

Ledighet i kombination med "dåligt" väder innebär att jag bara gör det som faller mig in och det är nästan ingenting. Jag bloggar, äter godis, struttar omkring (som sagt) och läser i min bok.

Lite ångest har jag förstås över att jag inte gör någon nytta, men onytteångest hör till när man är kvinna och medelålders. Nästan mysigt på något vis. Hemtamt och ångestmysigt.

lördag 4 juli 2009

Hoppet är det sista som överger en

Idag har jag köpt tidningen I FORM.
Kanske kan det hjälpa.

fredag 3 juli 2009

Semester ljuva semester

Och så en kall dusch.

Sen ta sig ut på altanen hasandes fram på en handduk över det oljade ekgolvet i vardagsrummet så att det inte kommer vatten på det.

Jobba sig ner på badhandduk på altanen och bläddra fram rätt sida i boken.

Läsa samma stycke tre gånger i försök att få ihop orden med handlingen i resten av boken.

Upp igen efter fem minuter för att undvika värmeslag. En uppgång som innebär hårt arbete då kroppa när man uppnått min ålder snabbt stelnar mot slätt, hårt underlag.

Mjuka upp och veva igång.

Tillbaka in i duschen, och sen är det bara att köra ett varv till.


torsdag 2 juli 2009

Boktips!


Freud besökte endast USA en gång i sitt liv. Efter en veckas vistelse i augusti 1909 återvände han till Europa med den bestämda uppfattningen att amerikanerna var 'savages'.

Varför? Ja, det försöker Jed Rubenfeld i sin debutroman The Interpretation of Murder (Analys av mord i svensk översättning) ge ett tänkbart svar på, vilket är intressant i sig.


Om man som läsare dessutom gillar tanken att förflyttas till ett New York i tidigt 1900-tal där 'motorcars' trängs med hästar på de kullerstensbelagda gatorna, där broarna mellan Manhattan och fastlandet byggs för fullt och där de rika bygger glassiga flervåningshus längs med Central Park; då är denna bok "the read".
Och är man intresserad av psykoanalysens födelse och de krafter i samhället som fick skrämselhicka av dessa nya teorier, då har ni ytterligare en anledning till att läsa boken.
Sen har vi lite sadistiska mord också. På societetsflickor.
Med andra ord; 530 sidor perfekt hängmatteläsning!

Back in town

Är tillbaka i stan igen pga av yttre krafter (läs: tonårsdöttrar).

Det fanns en tid när jag tog (lyfte om det behövdes) mina barn dit jag ville vara. Den tiden är över, på gott och ont.

Vill jag vara tillsammans med mina barn nuförtiden så får jag vackert anpassa mig.

*anpassar mig*

onsdag 1 juli 2009

I will love my body tomorrow

Ibland är veckopressens råd helt fucking briljanta!

Under rubriken Tyck om din kropp står att läsa:

*Jämför dig inte med kvinnor som är smalare än du - gör tvärtom istället!


Ja men, eller hur!


Så, alla som läser detta och har BMI över 28, kan ni, PLEASE, komma till min badplats imorgon och ställa er på ett led? (Tillägg: Ähum, måste ändra till över 29 nu när jag räknat på det hela.)

Please, please, please! Det här handlar om solidaritet kvinnor emellan!



(Eller menar de att man ska jämföra sig med dem i smyg???)