En äldre man som bestämmer sig för att lära sig ryska skulle man kunna skriva en roman om, tänker jag. Jag tänker så mycket, speciellt på vad man kan skriva en roman om. Som research skulle jag då själv behöva lära mig ryska, det vore kul.
En annan idé:
Nej, jag kommer inte på någon mer nu.
16 kommentarer:
Jag kom på en vild idé. GE OSS DIN BEIGA. NU!
Oj, ursäkta skrikandet.
Skicka in din Beiga, sedan kan du börja fundera på nytt. Seså. Vips.
Singel och Åsa: PUSS på er!
Vänd på det: Vad vill du lära dig? Lär dig det och skriv en bok om det.
Två flugor på smällen man lär sig något man verkligen vill och man får en bok skriven
Han är väl trombonist, hoppas jag! Med förkärlek för tidiga morgonkonserter. (Ja jag vet att det var trumpet, men nu är det så att morgon och trombon är vackrare ord ihop.)
Ok, jag har en idé. En medelålders bildlärare som arbetar på en förskola och som funderar på om hon ska tacka ja till ett bildlärarjobb på en senaredel (åk 6-9).
Konflikten kan som ett litet exempel ligga i att hon inte är riktigt behörig (och därmed tvivlar på om hon ska klara det eller ej även om hon innerst inne VET att hon skulle göra det. Men ändå. Avsaknad av självkänsla gör att hon inte riktigt vågar) och att hon egentligen är rädd för högstadieelever.
Det kan bli lite spännande tänker jag.
Var inte det en bra idé?
Men du får inte kalla henne mockapocka.
Det bli roligare att skriva om en polsk, medelålder kvinna som bästemde sig att bo i Sverige. Kvinnan aldrig förut åkte ut från Polen, hela livet bodde hon under samma adress och aldrig träffade något som kan inte polska. Hon studerade ryska för många år sedan men ingen annan språk mer. Hennes listan "första gång i livet" blir längre och längre i Sverige.
Det utlimata vore väl att skriva den på ryska också. Det vore en häftig grej... :)
Låter som ett perfekt Nilla-ämne. Och inte behöver du lära dig ryska för det. Njet.
Ryska? Nä, det kan så många människor, det kan ju inte vara något märkvärdigt.
Varför inte skriva om en medelålders bonnkärring som lär sig Xosa (klickspråket) på två månader och sedan blir stamdrottning någonstans i södra Afrika?
För att få lite kulör menar jag, det går ju inte an att hålla på att skriva i beiga toner hela tiden.
Jag tror att den där romanen om en man som lär sig ryska redan är skriven.
Hehe, vilka idéer i det här kommentarsfältet, nu har jag fått tillräckligt med uppslag för mitt nästa bokprojekt!
(*skojar*)
Ryska är fint! Blir lite knepigt att läsa förvisso..
Eller hur! Men vad heter beige på ryska? Finns det ens?
Nog med förslag - vill läsa den beiga nu!!!
Lisbeth: Jag skulle verkligen inte ha något emot att lära mig ryska! Så det blir kanske en sån bok. Låter inte så roligt men han kan ju få göra en resa till St Petersburg med sin studiecirkel, kan bli hur spännande som helst.
Karin: Du ger dig inte förrän du får med den där morgontrombonisten! Nåja, jag får väl klämma in en då. Kanske jobbare han som väckare på sträckan Novosibirsk-Irkutsk på transibiriska järnvägen.
Mockapocka: Jag vill, vill, vill, vill, vill kalla henne Mockapocka! Annars blir det inget roligt.
Provincial: Kan du flytta hem till mig ett år? Så ska vi se vad vi kan åstadkomma.
Anna: MYCKET häftigt, hmm. Men vem har sagt att man ska förstå vad man skriver? Det här är ju konst, vetja.
Magica: Ja, visst är det ett perfekt Nilla-ämne! (Älskar när du håller med mig!) Men ryska behöver jag allt lära mig i så fall.
Renée: Är det du som är bonnkäringen? I så fall nappar jag, ska du bli stamdrottning i Afrika vill jag dokumentera det.
Knaster: Nej, men vad säger du?! Vem har skrivit den då?
Kati: Jag med! *skojar inte*
Märta: Det tror jag inte, bara man skaffar sig ett lexikon går det nog bra.
Spader: бежевый Där har du beige på ryska.
Marina: Något förlag måste ge ut den först. =( Eller jag själv.
Skicka en kommentar