Alltså jag måste bara fråga... har du inte lite gammaldags namn på dina romanfigurer? Sol-Britt (ja, jag vet att jag inte mindes hennes namn i nån kommentar för lite sen när jag kallade henne för Ann-Britt) i den där beiga, sen Börje och sen Roland i den här augerginfärgade? Ja inte för att jag bryr mig egentligen, men ändå, liksom i princip alltså, liksom i princip som han rappade, han den där Povel och hon den där Wenche.
Ja, så vill jag bara säga att efter jag läst ditt inlägg om övervikt här och dina kommentarer i din lokaltidning, så småskrattade jag i morse när jag läste min lokaltidnings ledare. Ledarskribenten tog upp just det du snackade om igår. Jag tänkte på dig! Så jävla bra du är! http://www.barometern.se/ledare/hagglund-gar-vilse-i-en-fraga-av-stor-vikt(3270095).gm
Åsa, Osloskånskan, Småländskan,Andra intryck, Anneli: Roland säger hej tillbaka!
Renée: Alltså, Errol... Varför kom jag inte att tänka på det? Jag kanske måste byta namn på honom nu. Han skulle bli irriterad, det känner jag på mig.
Knaster: Bra. Man ska inte kasta sig i famn på främmande karlar.
XXX: Du ser! Det finns en Roland för alla.
Smål: Det kan bero på att vissa av mina karaktärer är lite komna till åren... Och, ja, KD's förslag har väckt lite rabalder. KD består av såna där felfria människor som inte kan tänka (känna) längre än deras egna näsor räcker.
MalinC: Nja, jag vet inte om jag vågar släppa ut dem på äventyr... Jag dras åt att utforska de till synes grå människorna. Huvudkaraktären i min förra roman är beige, för övrigt.
Karin: Näe, så himla rasande verkar han inte vara. Han verkar mer lagd åt det filosofiska hållet. Men jag känner honom inte så väl ännu, han kanske har ett rasande temperament bakom det filosofiska.
Zelda: Det säger du? Den känslan har inte jag fått, men i det lugnaste vattnen simmar ju de fulaste fiskarna... Så vem vet.
Spader: Hm ... jo, det skulle jag nog kunna tänka mig. I en trång fransk gränd, till exempel.
Inser ju att jag missat att säga hej till Roland. Hej! Den enda Roland jag kände hade ett smeknamn, Rolle, och det kan jag då lugnt säga, att någon grå man var han inte alls. Och svor som de berömda borstbindarna gjorde han också.
17 kommentarer:
Hej Roland!!!
Vad är det för fel på Elvis och Errol om jag får fråga?
Hej Roland!!
Hej Rolle!
Roland kan vara någon som jag inte gillar men jag säger hej ändå. "nickar" (nicken betyder ett svagt hej).
Haha, jag har också fått en kompis och även han heter Roland!
Vi är rätt lika, Börje och jag.
Alltså jag måste bara fråga... har du inte lite gammaldags namn på dina romanfigurer? Sol-Britt (ja, jag vet att jag inte mindes hennes namn i nån kommentar för lite sen när jag kallade henne för Ann-Britt) i den där beiga, sen Börje och sen Roland i den här augerginfärgade?
Ja inte för att jag bryr mig egentligen, men ändå, liksom i princip alltså, liksom i princip som han rappade, han den där Povel och hon den där Wenche.
Ja, så vill jag bara säga att efter jag läst ditt inlägg om övervikt här och dina kommentarer i din lokaltidning, så småskrattade jag i morse när jag läste min lokaltidnings ledare. Ledarskribenten tog upp just det du snackade om igår.
Jag tänkte på dig! Så jävla bra du är!
http://www.barometern.se/ledare/hagglund-gar-vilse-i-en-fraga-av-stor-vikt(3270095).gm
Hej hej!
Roland och Börje. De hamnar liksom under samma kategori av män för mig. Trevliga - men rätt grå. Jag tänker mig dem på äventyr i din bok!
Den rasande Roland? Spännande!
Jag får en känsla av att Roland inte är något bra föredöme för Börje. Inte riktigt att lita på. Se upp så inte auberginerna ligger pyrt till.
Roland. Vill man verkligen möta honom i en mörk gränd? Okej, Hej!
Hej där Roland! :)
Åsa, Osloskånskan, Småländskan,Andra intryck, Anneli: Roland säger hej tillbaka!
Renée: Alltså, Errol... Varför kom jag inte att tänka på det? Jag kanske måste byta namn på honom nu. Han skulle bli irriterad, det känner jag på mig.
Knaster: Bra. Man ska inte kasta sig i famn på främmande karlar.
XXX: Du ser! Det finns en Roland för alla.
Smål: Det kan bero på att vissa av mina karaktärer är lite komna till åren...
Och, ja, KD's förslag har väckt lite rabalder. KD består av såna där felfria människor som inte kan tänka (känna) längre än deras egna näsor räcker.
MalinC: Nja, jag vet inte om jag vågar släppa ut dem på äventyr... Jag dras åt att utforska de till synes grå människorna. Huvudkaraktären i min förra roman är beige, för övrigt.
Karin: Näe, så himla rasande verkar han inte vara. Han verkar mer lagd åt det filosofiska hållet. Men jag känner honom inte så väl ännu, han kanske har ett rasande temperament bakom det filosofiska.
Zelda: Det säger du? Den känslan har inte jag fått, men i det lugnaste vattnen simmar ju de fulaste fiskarna... Så vem vet.
Spader: Hm ... jo, det skulle jag nog kunna tänka mig. I en trång fransk gränd, till exempel.
Hej på dig Roland eller Errol :)
Inser ju att jag missat att säga hej till Roland. Hej!
Den enda Roland jag kände hade ett smeknamn, Rolle, och det kan jag då lugnt säga, att någon grå man var han inte alls. Och svor som de berömda borstbindarna gjorde han också.
Skicka en kommentar