tisdag 10 juli 2012

Tack för regnet, det var snällt

Jag fick mitt regn igår. Fast först efter att jag gett upp skrivandet (solens fel) och cyklat hem till min dotter för att hänga på hennes balkong i sommarsolstrålarna. Men inte då heller, faktiskt, utan när jag cyklade hem därifrån. Då öppnade sig himlen som om den ville säga: Här har du! Slit det med hälsan.

Jag blev dyngblöt. Så blöt att jag kunde vrida ur kläderna när jag kom hem. Så blöt att irritationen över att bli blöt när jag satt där på cykeln snart övergick i ren och skär lycka. När jag cyklade genom stan och en massa tråkmånsar stod och tryckte under tak längs med husväggarna cyklade jag förbi i de största vattenpölarna, drog upp knäna till öronhöjd och skrek iiiiiih. Det var roligt. När jag kom in på ICA kom en personal fram och frågade om jag ville ha lite papper att torka av mig på. Som om det hade hjälpt. Men för hennes skull baddade jag håret och torkade av glasögonen.

Idag har jag tagit det säkra före det osäkra och stannat inomhus och skrivit. Det hettade till mellan Börje och Roland i skrubben, så det var tur att jag var där och kunde avleda dem. Nu är Börjes och Rolands rast slut, skrev jag och så var de tvungna att återgå till arbetet.

15 kommentarer:

Åsa Hellberg sa...

Haha. Jag tror helt ärligt inte att jag KAN cykla längre.

Hanna Lans sa...

HAHAHAHA!!!! Tack för alla härliga skratt jag får när jag läser dina inlägg. :)

Lisbeth sa...

Underbart att du kan se det positiva även i det som man inte väntat sig. jag kan ställa mig ute i regnet med tungan ute för att samla droppar. Ja jag går undan en bit annars blir tokklassad direkt. Tänk om livet var så enkelt att man läste det genom att få slut på rasten. Snälla tala om för mig hur det går till. Jag är så lat så jag skulle gärna slippa lösa problem. Dessutom ska jag alltid lägga mig i också så ett slut på rasten skulle hjälpa mig mycket
ha det gott

Shamrock sa...

Härligt att cykla i vattenpölar

Fotograf Mette Ottosson sa...

Så bra beskrivet! Finns få saker så härliga som när man verkligen kan njuta av ett sommarösregn!

Knasterfaster sa...

Hur gick det för conversen?
Bra att du njöt av regnet!

Zelda sa...

Haha det där iiiiih'et skulle jag velat hört.

reneesfotoblogg sa...

Vassego, det var så lite så! Bra där! Regnet alltså. Det var bra där det föll!

Libra sa...

Åh vilken underbar bild jag såg inom mig när du beskrev cyklandet genom vattenpölarna! Skrattar av förtjusning! Har bara regn här men ingen cykel, tyvärr. =))

Anonym sa...

nu blev jag nästan lite avundsjuk. men bara nästan för jag vill egentligen inte ha regn. men cykla i vattenpölar är ju väldigt roligt. skulle vara kul att göra det tillsammans med dig någon gång. jättekul verkligen.
/mocka

cat sa...

Kan riktigt se framför mig när du skrikandes kör genom pölarna :)

Anna Granström sa...

Haha, ser fram emot din bok nr två...

Mika sa...

Hahaha... då fick dom något att fundera på dom där tråkmånsarna. Jag tycker du ska ta med Iiiih:et i någon av dina framtida böcker. Kanske den olivfärgade?

Kram
M

nillas liv på pinnen sa...

Åsa, Åsa, Åsa: Man MÅSTE kunna cykla! Cykeln är Guds (om han existerar) gåva till mänskligheten, och den är till för att NYTTJAS.

Hanna: :)

Lisbeth: Nu är det ju tyvärr inte så att MITT liv är så enkelt. Bara mina karaktärers, och det är för att JAG bestämmer över deras liv.

Shamrock: Najs.

Mette: Det var ju inte frivilligt precis, men när jag nu inte hade något val så...

Knaster: Conversen är en sorglig historia. De blev sjöblöta. De torkar, tänkte jag, men när de igår fortfarande var blöta slängde jag in dem i torktumlaren och då flåddes, liksom kanterna på dem av, om du fattar. Nu är de så nedslitna att jag nog måste köpa nya.

Zelda: Påminna mig om vi ses någon gång, så ska du får höra. :)

Renée: Det ante mig att du låg bakom det hela!

Libra: Man måste ha en cykel! Herregud.

Mocka: Det borde vi väl kunna ordna?

Cat: Det ser fint ut!

Anna: :)

Mika: Jag har faktiskt ett i min aubergine!

Helena sa...

Haha, vad härligt! :D