lördag 12 juli 2014

Nu har ontet i hälen flyttat till andra hälen

Och tillbaka igen.

Vad ger ni mig för den?

Det betyder att det inte kan vara hälsporre, i alla fall, sa jag till en av alla mina nya kompisar, en som själv har hälsporre. 'Eftersom det inte är speciellt troligt att man får det i båda hälarna, hö hö', förklarade jag utifrån min kunskap i sannolikhetslära. Jodå, svarade hon, det kan man visst få. Likväl som man kan få full pott på alla brickor i bingo.

Jag har lite svårt för den typen av vänner. De som inte bara är sanningssägare, utan dessutom levererar sanningarna som liknelser och metaforer. Vad är det för fel på dem? Varför kan de inte bara ljuga lite och säga att det kommer bli bra?

För det kommer bli bra, jag har nämligen hittat en ny löpteknik. Jag springer på tårna. Sätter inte ner hälarna en enda gång. Det går inte fort, men det känns fantastiskt. Har aldrig förr känt mig så lätt och graciös; som en hind på snabb söndagspromenad. Tre kilometer har jag hittills sprungit på tå. Det var idag. Nästa gång ska jag springa fyra kilometer, nästnästa fem, och så vidare. Ja, ni fattar. Och hakar på, tycker jag. Om ni inte har något jävligt bra skäl för att inte göra det.

12 kommentarer:

PT:n sa...

Heja! Heja!

Markattan sa...

Haka på?
Är rätt säker på att man kan få tåsporre eller ännu värrre, haksporre och det tänker jag inte riskera.

Markattan

Knasterfaster sa...

Det går åt rätt häl nu. Det måste bara bli lite sämre först innan det blir bättre. Om är duktig på att gå på tå kan du börja dansa balett!

Shamrock sa...

Det kan vara hälsenan. Jag trodde först att det var hälsporre eftersom symptomen var lika, men det visade sig att det var hälsenans fäste under foten som spökade.

Var rädd om dig och dina fötter för när de börjar spöka är det inte roligt (hälsar en som inte kunnat springa ordentligt på flera år nu)

Anonym sa...

Jag försökte verkligen haka på idag. Tänkte "spring på tå-spring på tå" hela tiden. Men jag tror att mina tår var väldigt trötta. De samarbetade inte det minsta. Hälarna fick göra ALLT jobb själva. Nu är de också jättetrötta. I morgon ska de få vila. Tårna också. De kanske kan hitta på något roligt och vilsamt ihop, tårna och hälarna. Sola sig tex. Eller bada. Det gillar de nog.
/Mocka

cat sa...

Jag har kanonbra skäl för att inte haka på. Jag springer bara om någon/något jagar mig och det har hittills inte hänt ;-) Alternativt kan jag springa om jag ska jaga någon/något.

Veronica sa...

GRYMT!!! Får du inte kramp i framsidan när du springer på framfoten? Jag får galet ont. Å andra sidan lufsar jag mer än springer lätt som en hind. *haha*

Anna sa...

Omväxling förnöjer.

Den där tjockisen sa...

Hänga på? I den här värmen? Är du galen kvinna? Jag orkar knappt andas, ju.

Mika sa...

PT? Halvmara? Jogging? Skivstång? Känns som jag landat i ett alternativt universum! Nog för att du gick på friskis det minns jag, men OJ vad du avancerat!
Fantastiskt inspirerande måste jag säga! (Och HEJJA HEJJA förstås!)

Kram Mika

Titti sa...

12 juli?
Hallå eller!?!
Du skriver väl inte med hälarna heller? Så du kan knappast skylla på dem när du skriver så sällan att det blivit sällsynt.
Det blir inte tal om något tåspringande här i min skog. Knappast något hälspringande heller för den delen.
Men som du ligger i och trippar, så kan du gärna få ta över min plats i Lidingö tjejmil.
Visst är det väldigt generöst av mig att erbjuda det, fastän du skriver så sällan?

nillas liv på pinnen sa...

PT: Well ...

Markattan: Du är bara lat, erkänn!

Knaster: Bara om jag får en roll i Svansjön. Annars får det vara.

Shamrock: Det är hälsporre. I båda hälarna, tjohej.

Mocka: Du måste ju träna! Och hitta på ett lämpligt straff till dig själv varje gång du sätter ner hälen i backen.

Cat: Nänä, det där var inte ett bra skäl!

Veronica: Har aldrig hört talas om kramp i framfoten, det kan inte vara så att du inbillar dig?

Anna: Ja, bara man inte sätter ner hälarna.

Tjockisen: Men nu är det inte varmt längre! Och om det är det så kommer det snart bli kallt igen. Kallas höst.

Mika: Man vill väl vara vältränad! Som fan.

Titti: Nja, jag tycker det vore taskigt av mig att ta din plats i Lidingö tjejmil. Annars skulle jag gärna göra det, förstås.