söndag 9 juli 2017

Är just nu på väg från Malmö till Örebro

Åker första klass för första gången i mitt liv och känner att jag lätt skulle kunna vänja mig vid det. I synnerhet som det är den billigaste resan jag gjort på den här sträckan (Malmö - Örebro). SJ's prissättning är inget för nervösa människor, är man känslig för godtycklighet så ska man nog ta bilen.

Men jag älskar SJ. Man kan dra paralleller till människor jag älskar, ingen av dem är felfria, inte SJ heller. Och brukar man inte säga att det är de där sprickorna i fasaden som får kärleken att svämma över? Man kan säga så här; av 'ting' som förgyller mitt liv hör SJ till mina absoluta älsklingar. Trots den godtyckliga prissättningen. Bara en sådan sak som att tågen nästan alltid är i tid. Trots alla hinder på vägen. Och när man blir försenad får man tillbaka en del av de pengar man betalade för biljetten!

Dagen före midsommarafton blev jag försenad fem timmar när jag skulle till Malmö. Fastnade i Mjölby tillsammans med arton andra Skåneresenärer. Den gången fick jag hjälpa SJ att styra upp situationen eftersom alla tåg söder om Stockholm stod still och SJ alltså hade lite att stå i. Fixade (tillsammans med en SJ-anställd jag hade i mobilen) en skolbuss för tretton (barn) och lyckades klämma in sjutton av oss i den (alla vuxna). Ibland har man nytta av att ha jobbat som lärare i tjugo år, och det känns fint. Den artonde, en kostymklädd medelålders man med portfölj och godmodig min, ringde 'min' SJ-anställda upp efter att jag talat om för henne att det skulle ske. Så det ordnade sig nog för honom också.

Skolbussen hade varken bagageutrymme eller hyllor så det var inte så många luftfickor i bussen efter att alla och allt packats in, och det kändes som att underredet skrapade i vägen när det kom gupp, men stämningen var på topp kan jag säga. En kvinna utropade lyckligt att hon var glad att tåget hade blivit inställt för annars hade hon ju inte lärt känna alla dessa trevliga människor. Och jag blev fett tårögd av alla tack jag fick för att jag så redigt tagit tag i den till synes hopplösa situationen och löst den på ett så fint sätt. När vi tre på natten rullade in i Malmö hade det börjat dagas. Efter att chauffören sagt 'hej då mina kära vänner!' klev jag ur skolbussen och möttes av min skåning som avlastade mig från all packning och sedan körde iväg med mig i midsommarnatten.

Som grädde på moset fick jag häromdagen ett mail från SJ där de meddelade att jag får tillbaka hela biljettpriset. Min resa från Örebro till Malmö dagen före midsommarafton denna sommar 2017 blev alltså GRATIS. Man kan inte annat än älska SJ efter en sådan upplevelse.

6 kommentarer:

reneesfotoblogg sa...

Du tänkte inte på den stackars skåningen som fick sitta där och ängslas och våndas till långt fram på småtimmarna medan du hade lattjolajban i bussen tillsammans med stjärnögda, vrålimponerade människor som öste superlativ över dig för din insats? Jaja, jodå visst var det berömvärt att du styrde upp det hela men hur många tror du har en SJ-kompis att kontakta så snart SJ ställer till det?

nillas liv på pinnen sa...

Renée: Det var ingen kompis till mig, men nu är det, efter vårt fina samarbete den där kvällen. :) Satt i telefonkö till SJ's växel i över en timme innan hon hamnade i min mobil.
Och den kostymprydde medelålders mannen klarade sig nog. De brukar gör det.

reneesfotoblogg sa...

Nu tänkte jag ju mer på DIN skåning som väntade så troget! Det ska vara en skåning till det! Kostymklädda herrar med portfölj har jag inget till övers för, dom kan använda apostlahästarna. Fast det är klart ser dom ut som George Clooney och jag kommer susande i min nya suv så kan jag tänka mig att plocka upp vederbörande för en lift.

Spader Madame sa...

Nu undrar jag bara om det är Skåne eller Örebro vecka 31. Du verkar vara så busig nu för tiden.

Kalle Byx sa...

Jag ler.

nillas liv på pinnen sa...

Renée: Han såg inte ut som Clooney.

Spader: Jaaa du, därom tvista de lärde. Har ingen aning om var jag befinner mig den veckan, men så snart jag vet ska jag meddela dig. :)

Kalle: Fint.