I veckan fyller jag femtioett. Fy faen, är min spontana reaktion på det. Femtio räcker, jag vill inte bli äldre än så. Femtio i sådär fyrtio år till, sedan kan jag tacka för mig. Att fylla femtioett är ju rent tekniskt som att ta första trappsteget mot sextio - FY FAEN!
Det är tur att jag känner några som är levande bevis på att det går att vara äldre än jag utan att vara död. Det ger ändå lite hopp om framtiden. Jag känner folk som fyllt sextio också. Sådana som lever som fan, tro det eller ej.
Senare idag, eller imorgon, ska jag också leva som fan för då ska jag smyga ut första delen av min beiga roman på min nya blogg. Läskigt, läskigt, läskigt. För då kan ju vem som helst läsa. Och efter första delen kanske dissa resten. Utan att jag har någon möjlighet att utdela lämpligt straff. Men jag tänker att det är smällar man får ta när man ska leva som fan. Suck.
15 kommentarer:
Ångest är vår arvedel. Femtioett. Bah. Du kommer dansa fram.
Ångest vet jag nog allt om.
Vil läsa den beiga. Vil? Vill!
Men vad är adressen till denna nya blogg då? Har jag missat det??
Ny blogg? Nu får du faktiskt förklara.
Får jag komma på releasefesten?
Hur kul var det att fylla femtio?Fyrtionio? Jag bara undrar. Kul att du har börjat puffa.
Kul att se dig igen! Ska försöka ta mig tid att läsa den beiga romanen.
Enligt överenskommelse med Ann Ljungberg så är det jag som lägger ut pufforden för närvarande. Pufford för oktober och november finns inlagda. Har du några små ord på lager som du vill se som pufford, lämna gärna en kommentar på min blogg med dem.
Äsch, 51 är verkligen ingen ålder på en domkyrka! Framåt 95, 100 kan man kanske börja trappa ner lite. Kanske. Spännande med bloggutgivningen av den beiga. Bra idé!
Ro hit med bloggadressen ögonaböj!
51? Jag slutade helt enkelt att fylla fler år. Jag kommer således alltid att vara 50!
Markattan
Jag är till exempel äldre än du. Ett bra exempel om jag får säga det själv och det får jag i kraft av min ålder och totala osjälvdistans.
Skrattretande ångest. Vem har just fyllt 61? Ha!
Nämen hallå, 51 är väl ingen ålder! (Försöker jag intala mig eftersom jag inte har så många år kvar dit).
Men du, det här med ny blogg och den beiga, jag vill jättegärna läsa. Jättejättegärna! Hoppas jag får :)
Men hallå - var det inte du som skulle bli nittio??
JA! Den beiga! Var är den, var är den????
Har varit 51 i sex veckor. Går finfint! Lever på som tusan gör jag också. Ohämmat. Typ.
Spader: Ja? Hur vet du det förresten, din yngling.
Agneta: Okej ...
Kati och realisten: Den är hemlig.
Knaster: Releasefest? Jaha, det kanske man skulle ha en ...
Kalle: Minns inte, det var så länge sedan. Jag tror inte det var någon höjdare.
Grå papegoja: Finns många fina, medelålderskris, till exempel. Jag kommer säkert på fler vad det lider.
Karin: Sedan när är jag en domkyrka? Är du en? I så fall kan jag också vara en, men inte annars.
Markattan: Bloggadressen är HEMLIG. Den ska inte ha några läsare, har jag kommit på.
Åsa: Ja ja. Innebär att jag åtminstone har ett halvår till på mig att leva som fan.
Magica: Du. Hur känns det?
Zelda: Har funderat på att lägga ut den men har nu ångrat mig, typ.
Marina: Skulle jag? Jag babblar så mycket, du ska inte tro på allt jag säger.
Cina: Ack, ja. Jag vill också leva ohämmat. Utan påföljande ångest. Hur gör man?
Skicka en kommentar