Och varannan dag betyder blogginlägg.
Vi tar väl dagens debacle, eller? Det är inte bara ett, debacle heter debacle även i plural. Jag har alltid flera debacle varje dag, här kommer två ur dagens skörd.
Det första debaclet handlar om mitt bristande minne. Jag hade lovat en kollega att påminna två av våra elever om deras uppgift i svenska. Det skulle jag, jadå jadå. Jag fick berätta för min kollega att jag glömt bort det. Hon borde i och för sig veta bättre än att be mig om tjänster, det är allt jag har att säga om det.
Ett annat av dagens debacle utspelade sig på en av mina lektioner eftersom jag inte lyckades få något ljud i högtalarna när mina elever skulle lyssna på ett nyhetsreportage. Jag försökte allt, utan framgång. Till slut sa jag åt dem att spetsa öronen och koncentrera sig och så fick de lyssna direkt från min dator. Det innebär mycket lågt ljud i ett stort klassrum fullt med elever, men jag sa att det bara handlade om deras dåliga fokus om de inte hörde och klickade på play. Att lägga över ansvaret för alla sina debacle på eleverna är en konstart jag förfinat genom åren. De var jättesöta när de satt där och fokuserade med sina spetsade öron.
Det var det.