Jag skulle ju kunna göra en arbetsuppgift varje gång jag drabbas av existentiell ångest orsakad av semester. Tvång på det, alltså.
Måste bara komma ur mitt destruktiva 'jag vill inte' varje gång det är dags. Jag vet inte om det finns fler i min ålder som brottas med 'jag vill inte' så fort något behöver göras? Antar att de flesta lämnar dylika barnsligheter bakom sig innan trettio typ?
Mina 'jag vill inte' har snarare utvecklats än avvecklats genom åren. De kommer i en rad olika varianter där J A G V I L L I N T E nog är den mest förekommande. Javillintee är lite lamt, men användbart när man vill ha medömkan, och det vill man ju ha mellan varven.
Dra åt helvete, kan man också säga, i en rad situationer är det synonymt med 'jag vill inte'. Man får avgöra när det passar och när det inte gör det. Jag får se jag ska fundera på det är användbart på jobbet. Ett sätt att köpa sig tid för att komma på en riktigt smashing och orginell ursäkt. Sen har vi förstås onda ögat. Den är många fler än jag skitbra på, det vet jag. Svår att använda på sig själv dock.
Som synes är mina svårigheter i det närmaste oöverkomliga. Ska göra ett försök, absolut, men som ni förstår kommer det förmodligen misslyckas.
6 kommentarer:
Ack ja och inget att skratta åt heller.
Jag väntar fortfarande på att det ska gå över. Idag vill jag till exempel inte jobba. Så nu tänker jag gå hem.
Det är 55-årstrotsen som satt in. Det är bara att låta den vara och få ha sin gång.
DDT: Ah, det glädjer mig att det finns fler än jag. Känns upplyftande!
AC: Den har jag aldrig hört talas om, men då förstår jag. Bara att min tonårstrots flöt ihop med 55-årstrotset så att det aldrig blev någon lucka där emellan?
Kalle: Nej, detta är verkligen inget att skratta åt! Fan ta den som gör det!
Min sena trotsperiod chockade båda andra och mig själv. Nu har jag vant mig vid den och faktum är att jag gillar den. Vi jobbar bra ihop, 55-årstrotsen och jag.
Skicka en kommentar