Som alla med stor skärpa minns bet jag av en tand för en tid sedan. Den blev lagad, men nu är den av igen. Åt en mjuk macka den här gången, på väg uppför en smutsig stentrappa till ett möte. Vände tillbaka till mitt arbetsrum och ringde tandläkaren som gav mig en tid i ... håll i er ...
FEBRUARI!
Akutvården i det här landet blir sämre och sämre, sanna mina ord. Man kan ju också tycka att det måste vara tandläkarens fel när en nylagad tand bara håller i ett par månader, och att hen skuldmedvetet borde skynda till ...?
Hursomhelst, det här hände för två veckor sedan och bortsett från min oro över den eroderande amalgamfyllningen, har jag inte haft så mycket besvär av den kvarvarande tandspillran.
Så jag väntar tåligt (som den lugna och fina tandvårdspatient jag är) till 17 februari.