Min entré i cyberspace. För ett år sedan idag publicerade jag mitt första inlägg på min blogg och jag hade INGEN ANING om vad som väntade.
Årets insikt om mig själv:
När jag skummar igenom min blogg framträder ett karaktärsdrag tydligare än alla andra, nämligen att jag aldrig gör det jag planerar att göra. Jag tror att det är rebellen i mig som tvärvägrar så snart en plan uppenbaras. Ganska charmigt om man tänker efter. Men lite opraktiskt. Fast mest charmigt.
Årets höjdpunkt:
När jag fick för mig att jag skulle bli författare. Det var en kul tanke.
Årets kris:
Lite svårt att sålla här men jag måste ändå säga att en kris höjer sig över de andra.
Hur klarar en mamma av att hennes favoritmänniskor i livet glider ifrån henne och skaffar sig andra favoritmänniskor än den arma modern i fråga, och andra favoritplatser än hemmets lugna (och, jaja, ibland kaotiska) vrå?
Ja, inte vet jag. (Kanske har mammans frenetiska bloggandet något med detta att göra? Är kanske denna blogg endast en krisöverlevnadsmanick?)
För övrigt är jag just idag glad att mina barn inte längre är små, för då hade jag i dessa snörika dagar haft dåligt samvete för att jag inte med glatt humör dragit iväg med dem till pulkabacken.
16 kommentarer:
Jag har också funderat på att summera mitt år. Men jag vetesjutton om jag orkar läsa igenom mina bloggar...? Jag får höfta lite tror jag. Om jag orkar. Fy vad jag har blivit trött och seg av att hålla på att fira jul och sen slappa...
Summera är du i alla fall bra på! Och planera och sen hålla sig till plan är nog det tråkigaste man kan göra.
Bäst är alltså bloggandet och sämst barnens försvinnande?! Det var väl inte så himla svårt!
En klok människa sa någon gång:
"Jag planerade allt i detalj - men så kom själva livet emellan!"
Visst är det härligt! :)
mamma!! jag vill till pulkabacken! nuuu! mycket mycket det, än detta förbannande uppsatsskrivande. :|
Lät som om du i det stora hela haft ett bra 2009. Hoppas 2010 blir ett toppenår för alla oss här i bloggosfären:)
Så är det med livets gång; man växer upp och blir egna små individer med egna bloggar!!!!
Kram!
Visst är det underbart att livet inte är statiskt? Man vet ju aldrig vad som ska hända framöver!
Du verkar haft ett bra år trots avsaknad av barn. Varför planera något i förväg? Spontanitet blir ju så mycket roligare än minutiöst planerande :)
En sak har jag lärt mig genom åren och det är att man INTE ska planera, det blir sällan som man tänkt sig. Vilket inte alls behöver betyda att det blir dåligt =)
Det som kommer i ens väg får man försöka göra något positivt av istället.
Mina barn befinner sig i den åldern där snön är som härligast med allt vad det innebär.
Sköt om dig
Kram
En så´n himla tur för oss läsare att du gjorde den markanta förändringen och äntrade cyberspace!
Ditt framträdande karaktärsdrag är enbart en enkel liten yrkesskada. Du är bara så van att alltid få skippa plan A, förkasta plan B och gå direkt över plan C och på plan D...
Kul tankar är aldrig fel. Det kan bli något stort av dem!
När krisen över att inte längre vara favorit bedarrar, kommer du upptäcka hur lugnt och skönt livet plötsligt blev.
Le nu rart och känn hur fullkomligt lycklig du är när du ser andra föräldrar med små barn kravla upp för pulkabackarna!
Alltså: livet är till för att njutas i stora tuggor! (bl.a framför bloggen)
Kramar från en luttrad Öm Moder med blogg.
Bokslut/summering här också. Väger debet och kredit lika så är det väl ok... ;)
Sumeringen var intressant att läsa. Ha en bra dag och Gott Nytt År.
Stortosmått: Shoot baby! Du behöver inte läsa igenom något, improvisera!
Singelmamman: Ja, men eller hur! (Som svar på båda dina statements.)
Magica de Hex: Nej...det kanske inte var så svårt... Osäker på om det stämmer dock...
Märta: Ja! Vem kom egentligen på idén med att planera? Hitler? Och Stalin.
Linn: Nu skriver du, så ska du få choklad sen. (Pulkabacken kan du glömma!)
Cat: Låter det som att jag har haft ett bra 2009??? Måste läsa mitt inlägg och se om jag kan skönja detta.
Givetvis blir det ett bra 2010 här i bloggosfären! How could it not be? =)
Susanne: Precis så! =)
Madlar: Det vore bra tråkigt om allt var utstakat i förväg!
Gafflan: Ja, spontan är jag iallafall...Vi säger att det är något bra!
IKA: Mitt planerande är tvångsmässigt. Såäle.
Titti: Haha! =D Det är klart att det är en yrkesskada. Att jag inte fattat det...Jag trodde det var genetiskt. Norrlandspåbrå, typ.
Och nu ska jag gå ut i solen och glo på pulkaåkande föräldrar he he he. Problemet är bara att de ser ut att ha kul (de falska jävlarna...).
annabellan: Men hur ska man veta det då?
Petra: Gott Nytt på dig också!
Vilken bra ide´
Att summera och önska sig nyårsönskningar. Detta ska jag coppa av dig, länkar förstås så att ingen får för sig att det är min ide.
Även om jag tänkt EXAKT samma, fast före dig. Eller kanske inte men jag hade KUNNAT komma på det, i mina fiffigare stunder..
Skrattar! Bloggosfären är totalt underbar, smart att göra entre där! Rebell ska man fortsätta att vara -en annan borde till exempel faktiskt vara i pulkabacken!
Skicka en kommentar