onsdag 9 december 2009

Very important information

Äh, varför inte? har förärat mig en awesome utmaning att berätta tio saker om mig själv.
Finns det något kvar att berätta om mitt liv som bara levts i 47 år?
Jojomensan.
Börjar man gräva så.


Samtidsfakta

1. Jag har slutat äta godis.

2. Jag har ett par röda inneskor på jobbet.

Ordspråk

3. Jag växte upp med devisen Tänk på de hårda tiderna, använd pappret på båda siderna som stod att läsa på en liten skylt över toapappershållaren. Sparsamheten sitter fortfarande i.

Min karriär

4. Jag älskar att sätta ihop ord till meningar.

5. Min karriär som skribent började när jag var 17 och under en period fick en egen kolumn i lokaltidningen. Nu har jag en blogg.

Svenska traditioner

6. Jag är inte speciellt förtjust i någon av våra nationalrätter; surströmming och kräftor.

7. När jag hade min första egna kräftskiva i mina föräldrars sommarstuga la en av gästerna en kräfta under min säng som jag hittade två dagar senare. Jag har fortfarande men. Eventuellt kan min huvudvärk härledas till denna incident.

8. Min farfar älskade surströmming så mycket att han sparade spadet i konservburken och drack upp det till frukost dagen efter.

Nobelpriset + min karriär

9. 1978 läste jag min första Nobelpristagare i litteratur; Isaac Bashevis Singers Satan i Goraj. (Julklapp av farfar.) Få böcker efter det har kunnat mäta sig med den läsupplevelsen.

10. Jag kommer vägra Nobelmiddagen om (när) jag vinner Nobelpriset i litteratur.

18 kommentarer:

Annika sa...

Allvarligt.

Jag har fått "den här" också.
Berätta 10 saker om sig själv. *minns*
Av två snälla själar tom.
Det hamnade på is med min väns bortgång.
Nu när jag har läst din fick jag kraftiga mindervärdeskomplex.

Fan vad du skriver bra.
*ber om ursäkt i förebyggande*

Singelmamman sa...

Fast jag tycker att om du får Nobelpriset så ska du ta emot det. Sartre ångrade sig. Och du är roligare.

Spader Madame sa...

Men... Nobelfesten är ju idag, ska du inte gå?

Kommer tillbaka...

* M E T T E * sa...

Tror inte ett smack på att du vägrar. Tänk på alla upplägg till bloggen du kommer att få!

Malde sa...

Måste säga att det minsta som händer när jag läser din blogg, är att jag ler stooort. Ganska ofta skrattar jag, och min dag blir gladare :-D

Jag har länkat till dig på min blogg, hoppas att det är ok?

Må så gott!

stina sa...

*Hm..Hm* Det första och sista tor jag inte ett dugg på...*S* ;)


P.s angående tallarna och granarna så ska jag förtydliga mig lite....
Det beror inte på dem att jag tar med mig mobilen ut i skogen :) Det beror på min i "förtid" gammla kropp :O/

Kram, kram och jag hopps jag får en inbjudan om/när du vinner Nobelpriset !!

*håller tummarna stenhårt*

cat sa...

Självklart ska du gå på Nobelmiddagen och snällt le när kungen försöker ge dig en komplimang:)

nillas liv på pinnen sa...

Annika: Ber om ursäkt??? *mållös*
Din blogg har varit en inspiration för mig från min allra första bloggbörjan, så våga inte komma och nedvärdera den!!!

Singelmamman: Själva priset kan jag ta emot. I synnerhet pengarna.

Spader Madame: Är ledig idag för att klä, sminka och frisera mig, men eftersom jag ännu inte fått priset så firar jag i år hemma i soffan framför TV:n.

METTE: Skulle vara för bloggen då... Mitt samtal med kungen, vore en najs bloggrubrik.

Malde: Klart det är ok! =D Du är redan länkad hos mig på "insidan". Alltså på "baksidan" om du fattar. Där har jag lika många som jag har på framsidan. Vet snart inte var jag ska göra av alla, man hittar ju ganska ofta nya läsvärda...

Stina: Va?! Skulle inte jag ha slutat äta godis??? =O
Men jag ska börja imorgon igen för då är det fredag.

Cat: Ja, han får nog försöka hårt om han ska ge en Nilla i silkig festblåsa en komplimang. =D

Anonym sa...

Men hallå!!! Gillar du varken surströmming eller kräftor... VA!!! De som är sååååå gott =)

Jag på http://ahvarforinte.blogg.se

Katarina sa...

Men... varför ska du vägra Nobelfesten?

De brukar ju varken servera kräftor eller surströmming.

Ulrika sa...

Jag skulle störta till Nobelmiddagen om dom serverade surströmming.
Annars får det vara.

Sitta bland alla uppklädda människor som ser tjusiga ut, skulle inte mina mysbyxor se lite märkliga ut?
En svart (ny) t-shirt verkar inte så himla chic på ett sånt plejs.

Nej, våga vägra Nobel *låter sopet skalla*

Agneta sa...

Jag kan gå på festen i stället för dig!

segsliten sa...

Klart att du kommer att gå på nobelfesten den dagen det blir aktuellt. Du skulle kunna ha en mikrokamera i dekolletagen och köra direktsändning på bloggen. Det skulle vara kanonkul att se vad som EGENTLIGEN händer. Och vad som FAKTISKT sägs! Hör av dig när det blir, så ska jag se till att vara uppkopplad.
Sen när blev surströmming nationalrätt?
Kram ☺

nillas liv på pinnen sa...

Ähvarför inte: Njä. Inte så värst.

Katarina: Jag kan inte tänka mig något värre än att sitta där i tre (fyra, fem?) timmar och vänta på mat. Dessutom kanske man behöver konversera också.

Ulrika: När jag får Nobelpriset ska jag stå utan för med en sån banderoll: Våga Vägra Nobel!

Stortosmått: De har inga soffor där, är du medveten om det?

Segsliten: Har du hört talas om den norra halvan av vårt land? Och alla utflyttade norrlänningar? (Jag är en av dem.)

Camilla sa...

Om du ska gå på nobelfesten har jag några klänningar du kan få låna ;)
Kolla in ett äldre inlägg hos mig.
Direktlänken dit är:
http://cammo69.blogspot.com/2009/12/roda-mattan.html#comments
Ha det bra och kram på dig!

Lillian sa...

Tack för din kommentar! När jag skulle gå in och godkänna den dök den gamla upp helt plötsligt, den som var försvunnen innan! Blogg esse är verkligen bra nu för tiden...

Stattinskan sa...

Haha, jag gillar surströmming (men ratar kräftor) men skulle nog inte kunna dricka spadet ... framförallt inte på morgonen ;-D Kram

nillas liv på pinnen sa...

Camilla: Tack, jag såg det inlägget när du publicerade det. Himla tjusigt, med peruker och allt! =)

Lillian: Hm, hade den gömt sig i din dator kanske...?

Stattinskan: Ja men spadet smakar ju surströmming! Testa och dricka det nästa gång så ska du se att du kanske får en ny favoritdryck.