tisdag 20 november 2012

Snart ska jag sluta tjata om min bob

Men först: Jag har fått en och annan kommentar på jobbet om min nya frisyr, och sammantaget går de ut på att mitt hår är 'mer samlat' än tidigare. Skönmålning för 'platt bob' om ni frågar mig, men jag säger inget om det utan ler bara. Snabbt. Varför komplicera saker när man kan göra pinan kort. Till jul är det dags för nästa klippning och då kommer det osamlade intrycket åter triumfera, det är ett som är säkert. Aldrig mer en bob. Och det står jag för.

Över till två små gåtor jag fått mig till livs idag:

Elev: Vad heter en mus på två ben?
Jag: ???
Elev: Musse Pigg.
Jag: Jaha, ha ha.
Elev: Och vad heter en anka på två ben?
Jag: Kalle Anka.
Elev: Nä, för alla ankor har två ben. Dah.

Hur klarar man sig på arbetsplatser som saknar elever? Fattar inte.

14 kommentarer:

Jaana Oh sa...

Du har då smarta elever! :)

Knasterfaster sa...

Det kommer en och annan elev till min arbetsplats också. Då kommer de inte som elev utan som patient. Idag kom det t.ex en ung tjej som verkade vara väldigt smart. Så jag klarar mig bra.

Åsa Hellberg sa...

Haha. Hur ser en bob ut? Är det lite potta,typ? Jag funderar själv på klipp, är väldigt långhårig nu och mitt hår är lite för tunt för det. Måste bildgoogla bob.

vildhunden sa...

…och varför ens klippa sig? Man får vara glad för det hår man har – så länge man har det. :)

Marina sa...

Smarta elever är härligt - liiite kan jag faktiskt sakna dom...fast de anfallen brukar gå över ;)

Spader Madame sa...

Då har man kollegor. Som är junifär som elever. Fast äldre. Och tråkigare. Så kanske klarar man sig inte lika bra...

cat sa...

Jo då jag har arbetat på platser med elever och är nu på plats där elever dyker upp då och då. Man klarar sig rätt bra faktiskt.

Fotograf Mette Ottosson sa...

Jädrans roligt, om jag får säga det.

Småländskan sa...

Ja du, efter ett långt arbetsliv halkade jag in i skolans värld, med såna där elever.
Ja, jag saknar dem, otroligt mycket. De är både knäppa, helt underbara och ger så otroligt mycket tillbaka, bara man ger dem en chans/möjlighet. Och det gör du, vad jag förstår.
Numera får jag nöja mig med att snacka med dem på stan, få och ge en och annan kram...och det är inte det sämsta det!
Har jag sagt att det är härligt att du är tillbaka här? Om inte, så säger jag det nu. Jag har saknat dig!

Shamrock sa...

man får klara sig med arbetskamrater

puffan sa...

bob?

Är det slang eller är jag trög? ;)

Mika sa...

Hahaha. Roliga ungar!

Dra den här för dom:
-Vad heter det om man kissar på en katt?
-?
-Kissekatt!
-Vad heter det om man kissar på en katt men missar?
-?
-Missekatt!

...vet inte om du kan få en prick i något protokoll för att uppmana ungdomar att kissa på katter dock...

Karin sa...

Även jag har ett förflutet i skolsvängen. Som vikarie, men ändå. Där ställdes jag inför följande frågor:

– Hur får man en hund att låta som en katt?
– ???
Jo man lägger den i frysen och när den är djupfryst sågar man den med sågklingan och då låter det miiiaaaaooo.
– Hmmm...

– Och vet du hur man får en katt att låta som en hund?
– Det vill jag nog inte veta!
– Jo, så här: man tar ett par liter bensin och häller över katten och så tuttar man på. Wofff, säger det då!

Well, fjortonåringarna var inte mer sofistikerade än så förr i tiden.

nillas liv på pinnen sa...

Jaana: Smart lärare ger smarta elever...

Knaster: Du har tur du!

Åsa: Har du bildgooglat bob nu? Visst är de fina?

Vildhunden: Fast nu råkar jag höra till den hårfagra skaran, serru. Om jag inte klippte mig skulle det kunna sluta hur som helst.

Marina: Kan tänka mig det. ;)

Spader: Alltså, det är ju något speciellt med folk som ännu inte blivit vuxna. Det måste man säga. Man blir liksom upplivad av dem.

Cat: Men det är ju bara för att elever ibland kommer till din arbetsplats. Ju.

Mette: Vilket? Ankan? Eller din arbetsplats?

Smål: Tack, raring!

Shamrock: Fi fan vad tråkigt.

puffan: Osäkert var ordet kommer ifrån men det betyder pottfrisyr iaf.

Mika: Haha, jag skulle nog bli anmäld om jag drog de där skämten för mina elever. Men vad fan, lite får man väl riskera.

Karin: OMG, de var hemska! Tur att jag inte undervisar fjortonåringar.