söndag 10 augusti 2014

Det här med att ta vara på sista lediga dagen, hur gör man det?

Hela grejen gör mig orolig, för det känns som att jag kommer missa något.

Det bästa är nog att vara uppe på fötterna hela tiden, och inte sätta sig ner. Just nu sitter jag ner, men man måste ju få äta frukost, eller hur. När jag är klar med det ska jag bli effektiv. Frågan är bara hur. Man borde stryka kläder för hela arbetsveckan som kommer, kanske? Det skulle bli första gången i historien för mig, och ärligt talat känns det som förspilld kvinnokraft. Strukna kläder ger ju dessutom ett ganska lamt intryck. Som om man går omkring i livet och är rädd för att se skrynklig ut, och därför står vid strykbrädan och hetsar varje kväll. Hetsstrykning kallas det, och handlar i grunden om en skräck inför att inte duga som man är. Inte för att jag alltid känner att jag duger som jag är, men jag stryker åtminstone inte mina kläder...

Stryker ni era kläder?

10 kommentarer:

Kalle Byx sa...

Nä jag stryker inte mina kläder. Särskilt inte sista dagen på semestern.

wintwig´s sa...

Stryka.
Vad är det?

Cina sa...

Sista dagen på semestern? Näe. Inte första dagen heller. Nästan aldrig faktiskt.
Men en finfin linneklänning jag fyndat, den kan jag tänka mig att stryka. Kanske.

Titti sa...

Jo minsann - jag stryker!
Inte allt och inte så himla ofta. Maken stryker också nämligen.
Vintertid är det nästan lite strid om strykhörnan oss emellan!
Dit går man med sin favvomusik och får sedan lyssna i lugn och ro. Dessutom får man vara ifred med sina tankar. Jag tänker många bra tankar när mina händer gör saker på egen hand. (O! Där var jag lite vitsig med, märkte du det?)

Marina sa...

Utan tvekan är att stryka det tråkigaste jag vet och av princip försöker jag undvika saker jag tycker är tråkiga (ja, ja, jag vet att vissa saker bör jag göra ändå och jag gör visst en del tråkiga saker ändå), alltså stryker jag så minimalt det bara går!!

Zelda sa...

Jag har ett väldigt gott förhållande till mitt strykjärn. Det står så fint där det står och propsar inte direkt på närkontakt. Men jag vet att det alltid finns där om jag nån gång mot förmodan skulle få ett behov.
Har en filosofi att de kläder som efter tvätt ser okej ut efter att ha torkat hängande på en galge får ligga överst i byrålådan, de andra hamnar underst.
Litegrann samma filosofi som jag har kring mina krukväxter...de som pallar med min behandling stannar kvar och de andra åker ut (eller nåja, de kanske dör) ;)

Karin sa...

Stryker inga kläder. Men måste erkänna att jag just förälskat mig i en mangel i källaren. Manglade dukar, manglade handdukar... manglade örngott!! Try it, you'll like it!

Den där tjockisen sa...

Inbillar mig ofta att jag ska bli en sådan där människa som stryker. Men varje gång jag gör det så upptäcker jag att jag är skrynklig igen redan efter någon timme. Jag fattar inte hur andra bär sig åt för att vara prydliga hela dagar. Ett mysterium.

cat sa...

Stryker gör jag bara om jag ska på begravning. Sådana besöker jag som tur är inte så ofta, så nej är väl egentligen svaret på frågan om jag stryker eller inte.

nillas liv på pinnen sa...

Kalle: Bra!

Wintwig: Bra!

Cina: Hmmm. B i betyg.

Titti: Jodå, men det kan tyvärr inte uppväga det faktum att du stryker dina kläder. Betyg: E minus

Marina: Och det är hur ofta?

Zelda: Det känns lite som att du försöker babbla bort det faktum att du ibland stryker...?

Karin: Mangel? Frågan är om inte hetsmangling är ännu värre än hetsstrykning?

Tjockisen: Du rör dig för mycket, det är hela problemet. Har man strukit sina kläder får man helt enkelt stå still den dagen.

Cat: Fast ändå ...? Du stryker när du ska på begravning. Betyg: D