onsdag 13 augusti 2014

Ja, käre värld!

För er som inte är lärare: Ni går miste om de kommungemensamma lärardagarna! Era krakar.

Alla gamla kollegor man råkar på, till exempel.

Idag stötte jag i pausen mellan en föreläsning och ett seminarium ihop med två bedårande kanaljer som jag jobbade ihop med för ungefär femton år sedan. Min första instinkt var att undvika dem (ni vet hur det kan vara när man återser kollegor man haft en aning för roligt tillsammans med... stämningen blir lätt lite svajig), men de närmade sig likt en gräshoppssvärm (med två gräshoppor i) så jag ba:  'Nämen, hej .........' (svälj)

Fattar ni? Det här mötet hade överhuvudtaget inte ägt rum om vi inte hade haft en kommungemensam lärardag! Inser jag i mitt stilla sinne, och en slags tacksamhet över livets krumbukter breder sakta ut sig över tyll och taffel.

9 kommentarer:

Realisten sa...

Berättade du om hälarna för dem?

Marina sa...

Sån tur jag har då, som inte ska på några sådana dagar i år heller...

Knasterfaster sa...

Jag gissar att de sa att de hade saknat dig och tänkt på dig jättemycket sedan ni sågs senast. De hade väl inte haft det för roligt sedan dess de stackars krakarna.

Den där tjockisen sa...

Bara tanken på att bevista något kommungemensamt ger mig rysningar över hela kroppen. Jag tycker att det är jobbigt med folk i plural. Allt över 7 personer är en mobb i mina ögon.

reneesfotoblogg sa...

....en aning för roligt....? Och två stycken!

Cina sa...

:)!

Markattan sa...

Jag tillhör den lyckliga skaran som slipper slik gemenskap nuförtiden.
Dock saknar jag en del gulliga elever.

Markattan

Shamrock sa...

Säger som Knaster att de stackarna nog har haft det rätt tråkigt efter er gemensamma tid och därför riktade in sig på dig för att få lite kul igen

nillas liv på pinnen sa...

Realisten: Nä, det gjorde jag inte! Jag håller tydligen på att bli mindre självcentrerad, minsann.

Marina: Men de som är så roliga!

Knaster: Precis det där sa de! Men inte med ord, jag fick tolka det ur deras blickar.

Tjockisen: Det var mycket mer än sju personer, två tusen, eller nåt. Ettusen, kanske.

Renée: Ja, det var goa killar det!

Cina: Just det.

Markattan: Elever är något helt annat. Det ska gudarna veta.

Shamrock: Du tror att det var därför deras ögon lyste så väldigt av förväntan? Ja, kanske...