Men gud vad lättjefullt det är på den här bloggen nuförtiden! Finns det ingen ansvarig som kan styra upp det hela? Var är Benny och Britta?
Allt ska man få göra själv ...
Nå, över till dagens ämne: Läs Jon Fosses Trilogin, om ni inte redan har gjort det. En så hemsk och ljuvlig roman, så ömsint och vidrig. Berättad med ett unikt språk som obönhörligt forsar fram som ... en fors. Man har ingen chans att stå vid sidan av.
Är man intresserad av språk ska man läsa den. Är man intresserad av gestaltning ska man läsa den. Är man intresserad av livet ska man läsa den.
Jag förstår att denne Jon fick Nobelpriset i litteratur.
För övrigt har jag den intressanta infektionen vinterkräksjuka. Dock är jag över det värsta och njuter nu i fulla drag av återhämtning i säng. Har börjat äta och gud vad gott det är. Har börjat läsa Han Suyins Skimrande dagar som skildrar livet i Hong kong 1949 för missionärer som flytt Kinas kommunistarméer. Men framförallt är det en kärlekssaga mellan en kinesisk läkare och en kringresande engelsman. Mumma.
1 kommentar:
Tack för Fossetips! Jag har känt mig lite sval inför det författarskapet, men säger du språkintresserad så lystrar jag såklart!
Och Skimrande dagar... En av de mest intensiva läsupplevelserna under tonåren. De politiska aspekterna fattade jag nog inte något av, men kärlekshistorien! Om det hade råkat förirra sig en kringresande engelsman (var han eventuellt korrespondent?) till mina bergslagstrakter hade jag fallit pladask och varit beredd att hoppa av gymnasiet och rymma med honom. Jag har inte vågat läsa om den för en del tidiga läsupplevelser står sig inte så bra vid senare granskning. Men kanske det ändå skulle funka?
Skicka en kommentar