fredag 17 juli 2009

Ett annorlunda boktips


En annorlunda liten pärla till bok om man är intresserad av det.

10-åriga Momo, som växer upp hos den före detta horan Madame Rosa på sjätte våningen i ett hus i Paris, är berättaren i boken och språket är därför tioåringens när hans liv, som är allt annat än normalt, gestaltas.

Bara persongalleriet i boken gör den läsvärd; här möter man ett antal "horungar" som Madame Rosa får betalt för att ta hand om, senila Monsieur Hamil som bor i huset, transvestiten Lola från Senegal, den elegante hallicken M'Da och inte minst Madame Rosa själv, en gammal judinna som ibland tar fram ett porträtt av Hitler när hon känner att ordningen behöver återställas.

En i alla delar färgstark, känslosam och också mycket rolig bok som jag kan rekommendera.

12 kommentarer:

Maj Korner sa...

Tack för det! Har lagt till den i min önskelista på Bokus. Fast jag kanske väntar tills den kommer i pocket. Eller så får jag köpa en STOR handväska.

Anna sa...

Boktips är alltid bra att få!

GladaKatarina sa...

Skrattade rakt ut av beskrivningen av judinnan och Hitler-porträttet. Får man göra det? ;-)

Ironia sa...

Låter bra! Tack för tipset......Ska kolla om jag hittar den. Ge gärna fler tips. Jag läser mycket och behöver tips...ibland känns det som man läst allt men det är nog egentligen att man inte vet vad som finns i denna härliga flora av litteratur:D

Ann-Louise sa...

Tack för tipset, men numera läser jag bara litteratur på esperanto (influerad av en viss snärta), ha ha.

Den verkar ha förutsättningarna! Någonstans i bakhuvudet känner jag igen titeln men även handlingen (tror jag). Fast jag borde komma i håg om jag läst den. KAN ha varit en radioföljetong i P1, ett tag hade jag dille på att somna till sådana.

Eller också dillar jag bara.

nillas liv på pinnen sa...

Maj Korner: Boken utgavs första gången 1975 så jag tror inte att det är någon pocketutgåva på gång nu, om inte du vet det?

Anna: Varsegod! =)

Gladan: Ja, det får man. Denna bok har en klangbotten där både tragik och stor komik får rum! Kanske just det som gör den så speciell...

Ironia: Finns ju hur mycket som helst! Man (jag) blir nästan stressad när jag tänker på allt jag vill läsa.

A-L: Ha ha, du lilla ärtpärtsnärta! =D
Jag återkommer imorgon med recensioner av ett par esperantiska romaner. Skriver själva recensionerna även på franska (förutom på esperanto) för träningens och mina franska läsares skull.

Maj Korner sa...

Aha, jag trodde den var nu. Men dåså då får jag skaffa stor väska. :-)

Yvonne sa...

Tittar in och lämnar en kram! =)

Katinka sa...

Låter som en intressant bok Nilla. Åhh, det finns så mycket man vill läsa och så lite tid till det. Typiskt ju!

DDT sa...

Jag trodde väl att du skulle gilla den. En av mina absoluta favoriter. Fast det skulle aldrig falla mig in att försöka läsa den på franska. Jag har läst Lille prinsen på franska med mycket möda och stort besvär.

Anonym sa...

Tack för tipset!

coolbettan.blogg.se sa...

Det lät spännande!
Du har rätt i det du skriver, det är nya intressen som måste skapas inte försöka vara kvar i det gamla.
Jag har tur att det bara är en av fyra som har flyttat;)
Annars borde jag vara van när det är så många barn som bott här som sedan flyttat, jag vore bäst på avsked med all träning.
Kram