Att lusten att blogga pockar på. Och vem är då jag att säga nej? När livets övervåning säger sitt kan man inte annat än följa med. Så är det i alla fall för mig, jag vet inte hur det är för er.
Jag har flyttat in i min lägenhet nu. Eller, egentligen var det tre månader sedan, men det skulle man inte kunna tro. Igår köpte jag ett soffbord, i alla fall, så nu har jag ett sådant. Jag köpte det på Myrorna för etthundrafemtio kronor och sedan tog jag hem det på pakethållaren. Det är helt sant. Halvvägs hem började det regna och åska och i en sväng ramlade bordet av cykeln. Den smällen skulle ni ha hört, det gjorde alla i husen runtomkring. Det är ett mörkbrunt tungt bord, massivt trä rakt igenom. Ena sidan skrapades upp så idag har jag köpt sandpapper. Mörkbrun oljebaserad träbets hade jag redan. Det kommer bli skitsnyggt när jag väl är klar med det. Dessutom har det ju nu en intressant historia, det är därför jag tycker att det är bra att jag tappade det där i åskan och regnet.
Jag har börjat dejta också, men det berättar jag om någon annan dag.
17 kommentarer:
ÄNTLIGEN......
Ser med spänning fram emot bloggande om dejtandet!
Grattis!
Markattan
Härligt att se att du är här igen!
Och ett bord med historia är inget dåligt bord ;)
Ser fram mot att höra lite mer om dejtandet :)
Äru galen, har du börjat dejta redan?? Mvh Hon som inte alls förstår hur folk öht v-i-l-l dejta ever again.
Alltså, nu ser jag att man kan tolka min kommentar som att jag tycker det måste ha passerat en viss tidsgräns för när man får börja dejta igen efter ett uppbrott, så menade jag såklart inte alls.
Menade mest att jag är trött på relationer och inte kan förstå att alla inte är det ...
127 dagar sedan sist! 127 dagar utan krydda på bloggtillvaron. Jag var nära att ge upp, nära att radera dig från min lista och låta hoppet fara. Men så tänkte jag, kanske ändå. Så fick du hänga kvar där, längst ner. Och sipåfan, nu har du hoppat upp och ligger allra längst upp igen. Välkommen tillbaka! Jag gläder mig!
Heeeeej!
Äntligen!
Jag menar äntligen bloggar du igen.
Och med en sån där cliffhanger hoppas jag att det inte tar över 3 1/2 månad till nästa inlägg. :-)
Vilket spännande bord!
Dejtandet läser jag gärna mer om!
Förresten läser jag gärna mer av det mesta från dig.
Välkommen tillbaka till Blogglandia. Tänk så duktig man känner sig när man gör sådana där saker som att frakta hem ett soffbord på pakethållaren. Jag var jättestolt över mig själv när jag klarade av att sätta upp vägglampor och frakta hem den apstora tvättkorgen på cykeln. Man växer sådana gånger....:-)
Hej! Jag har längtat efter din blogglust!
Kul att du är tillbaka.
Hurra på allt, precis allt!
Åh, vad jag har saknat dig här! Välkommen tillbaka!
Heeeeeeeeeeeeeeeeeej! Oj vad jag saknat dig *liten-tår-i-ögat*...
Jag håller med Åsa.
Hurra på allt, precis allt!!!!
<3
Kram
mika
VARJE DAG har jag kollat in för att se om du är här! Hurraaaa! heja Nilla, så glad att se dig :-)
Hurraaaa.....tillbaka! Välkommen...=)
Markattan: Grattis? Jo, i viss mån kanske, men det där med att dejta är komplicerat!
Zelda: Det gick inte fixa till bordet så att det inte syntes att det blivit uppskrapat som tur är!
Hanna: Du får tänka på att jag är femtio och kanske bara har runt trettiofem år kvar att leva och att jag där för behöver ha lite ROLIGT.
Renée: Du menar att du tänkte ta bort mig från listan?! Fi fan.
Cissi: :)
Katarina: Alltså, man vet aldrig med mig. Och tre och en halv månad är väl inte så lång tid.
Singel: Du är rar du!
Cicki: Jag har väl kanske inte känt av den där tillväxten ännu, men den kanske kommer?
Spader: Puss på dig!
Kalle: :)
Åsa: Nja, inte precis allt, kanske. Men en hel del!
Smål: :)
Mika: :)
Mette: Varje dag? Herregud.
Linas: :)
Skicka en kommentar