Sitter på ett tåg mellan Skåne och Örebro och knappar på min mobil, så om den här texten blir svängig vet ni anledningen. De här snabbtågen är inte att leka med, de ligger och slirar i kurvorna i flera hundra kilometer i timmen och gör att man själv (inkl magsäck och tarmar) stundtals befinner sig i fyrtiofem graders vinkel mot jordytan. Vilket osökt får mig att tänka på skåningen jag skaffat och alla intressanta samtal vi haft i helgen. Milda himlar.
Kommer inte just nu så här på stående arm på något av dem så jag får be att återkomma till dessa. Här och nu (i detta sälla ögonblick plus att snabbtåg gör mig illamående) säger jag bara: Det står alla fritt att skaffa en egen skåning för att få veta mer om hur de är. Tips: Var bestämd och förklara att det är bra för dem att lära känna dig!
4 kommentarer:
Hur nu fyrtiofem graders vinkel kan vara en påminnelse om nyss nämnda skåning?
För övrigt undrar jag om inte alla skulle må bra av att ha en skåning?
Jag håller mig nog till min västgöte. Men jag läser gärna om dej och din skåning. ;)
Renée: Intressanta samtal är aldrig vinkelräta utan snarare 360 grader, vilket innebär åtta 45-gradersvinklar. Så det var inte så konstigt att jag associerade till dem. För övrigt är jag övertygad om att alla skulle må bra av lite skånskt sällskap i lagom doser.
Anna Christina: Västgötar i all ära, men jag skulle byta ut honom mot en skåning om jag var du.
Haha! Ok ...
Skicka en kommentar