Idag har jag, kors i taket, gjort nytta.
Det brukar inte vara fallet på lördagar, så det känns lite annorlunda.
Redan i morse kom maken och ville att jag skulle hjälpa till att räkna på virkesåtgång till vår spång. Han ville också veta vad vikten på den skulle bli.
Jag har ett inbyggt motstånd mot att göra sånt som han säger åt mig att göra men handlar det om att räkna så är det förstås en annan femma, och innan jag visste ordet av var jag på en bygghandel och bar träplank. Eftersom det var jag som räknat ut hur många, långa och tjocka de skulle vara så kändes det fint och naturligt att vara med. Jag gick där och såg ut som att jag var helt självklar på en brädgård. Slängde nonchalant upp flera meter långa plankor på axeln, och såna saker.
Jag t o m sågade. Såga var vi tvungna att göra för att få med oss de långa spångplankorna på biltaket, och när maken behövde gå in i själva affären en stund visade han hur jag skulle såga och så stod jag där och sågade.
Precis då kom en sån där bygghandelskille för att kolla hur mycket trä jag skulle köpa och jag svarade: - Det här, och gjorde en naturlig svepande MartinTimell-gest med handen över alla plankorna innan jag med säker hand fortsatte sågandet. Han antecknade och jag såg att han tyckte att jag verkade vara en kvinna med en stadig fot i träbranschens alla delar.
- Är det här allt? frågade han och jag förklarade att, nej, jag hade ju också slängt upp ett par kubik på bilen där borta. Jag pekade.
- Jaha, vilken då? sa han.
- Volvon, sa jag.
- Volvon? sa han och såg förvånad ut. - Det står ingen Volvo där...
- Nähä? sa jag och fick med ens en känsla av att det kanske inte är en Volvo vi har. - Saaben då?
- Jaha, sa han och trots att trä och bilar inte kan sägas höra ihop på något endaste sätt så såg jag att hans förtroende för mig som byggare sjönk som en sten i en tjärn.
Och hur såg jag det? Jo, han log! Det där jävla skitleendet som varje kvinna med huvudet på skaft är så väl bekant med.
Är det inte typiskt? Vi kvinnor kan vara proffs på nästan allt men om vi missar en liten skitdetalj så blir vi på en gång helt utdömda. Förjävligt är vad det är.
Som hämnd får maken fixa resten av spången själv.
28 kommentarer:
Mooaahhhaaa....du är banne mig inte riktigt klok...men kul ;)
Ett par kubik på takräcket? På en Volsaab? Hmm… undrar vad Herr Polisen skulle sagt om det? "Max 50 kilo?" :-D
Jag är impad över alla kubik och undrar just hur långa spångar ni ska ha. Och hur tunga ni är..
Fast jag är inte lika hemma i träbranchen som du är. Såga är jag skitdålig på.
Däremot så är jag bra på att se insatt ut. Det räknas också.
Sen är du så himla kul att jag nu måste gå och pinka, annars händer det en olycka i datorstolen ;)
Du är bäst!!
Hahahah :D
Hahahaha!!! *tacksam över att jag hunnit svälja vinet*
Jag tycker lite synd om dig, för jag vet precis vilket leende du menar. Fan också.
Hahaha! Va kul. Skulle vilja ha sett dej :O) o killen.....
*asg* Jag måste säga att jag hade förväntat mig att du kört in en av brädorna i munnen på honom, så har du sluppit det där flinet som jag AVSKYR!! Du är helt underbar :-D
Hahaha! Kvällens garv, det tackar jag för :D
Tänk, så roligt, egentligen. Lilla gubben, känner sig lite överlägsen när en annan råkar säga lite fel. Då griper man efter halmstrån, va?
Vi kanske ska bjussa dom stackars männen på typ brädgårn på det. Så dom också får känna sig lite duttiga.
Kram!
Så skulle aldrig min hovleverantör av virke göra. Aldrig att Kim skulle bete sig på det sättet, han är ett under av tillmötesgående och hjälpsamhet. Och han har den fina egenskapen att om jag ställer frågor så svarar han mig och inte mitt manliga sällskap!
Jag sitter fortfarande och funderar på vad en spång är. Att en sådan sak är gjord av väl uppmätt, MYCKET väl uppmätt, trä förstod jag:)
Madlar: Lite halvtokig...*erkänner*
Vildhunden: Haha! Uppmärksam Vildhund! Eftersom jag är en jävel på matte så vet jag precis vad en kubik är och att man minsann inte slänger upp ett par på biltaket. Men det var kul att skriva det! =D
Ulrika: Lång spång blir det som du förstås. Och tack för pink-komplimangen, gulle dig!
Malla: Känns kul att jag kan roa även den yngre generationen. (Hos mina tonåringar går dock inte mitt skämtlynne hem något vidare.)
Stortosmått: Det jävla skitleendet! *grr*
Ewa: Really? =)
Fru Venus: Men då hade jag ju suttit på häktet nu! Det är så det går till i ett patriarkat vet du.
M.: Haha, ja, jag skulle ha klappat honom kärleksfullt på lilla flinten.
Tvillingen: Och var har du hittat honom??? *sitter redo med anteckningsblocket*
Det är i det där läget man skulle vilja lägga en redig snusfärgad spottloska precis framför tårna på smilfinken och klämma ur sig:
- Men va´fan, har gubben dragit iväg med biljäveln! Den virrpannan blir så till sig så fort det är skorea att han skulle glömma huvet hemma om det inte satt fast.
Och le lika menande tillbaka.
...oh... deeeet leeeeendet...*nickar inkännande*... måste vara samma som jag använder när jag möter pojkar, män, gubbar som uppför sig så där lite för gulligt för att vara manliga... kanske dags att sluta använda det på dom... kan ju vara så att dom inte heller gillar det.
Eller? Nej! Jag tror jag behåller det.
Kram
Mika
ps, MÅSTE en dikt rimma??? ds.
Jag bara älskade Katarinas kommentar!!! Klockren! :o)
Men killen kände nog sig lite hotad, så när du missade den där lilla detaljen om bilen så såg han sin chans!! :o(
Åsa: Alltså, en spång är det man går på från en plats till en annan. Speciellt om det är vatten eller något annat krångligt under.
Katarina: Hahahahaha! Den ska jag memorera och köra med varje gång jag känner mig i underläge. Vare sig den passar in i sammanhanget eller inte, så bra är den! =D
Mika: Fortsätt le sådär du! Det är inte samma regler som gäller för kvinns och mäns i den här frågan. Man måste ju tänka på att vi är den förtryckta gruppen.
Om en dikt måste rimma? Frågar du mig som nån slags expert på ämnet dikter? Okej. Nej, den måste inte rimma. Det är faktiskt en fördel om den inte gör det. Tror jag.
Pia: Du menar att han kände sig hotad av min trä-professionalitet? Ja, det är nog en ganska riktig analys.
Bilar... Ja ,jag vet vad vi har för bil, och att jag inte vill ha en saab....
Duktig med virket var du ju i alla fall :O)
Jag är imponerad över din träkunskap. Själv hade jag nog överhuvudtaget aldrig kommit med till byggvaruhuset.
Det där leendet känner jag till. Det brukar man få också när man förklarar vilka regler som gäller på biblioteket och mannen i fråga inte anser sig behöva följa sagda regler :]
Haha! Han skulle så lagom le, om han visste att han hamnade och hängdes ut i ett av dina blogginlägg. Rätt åt honom!
Ja oj vad många gånger man sett det där flinet. Nu är jag inte den som är den och brukar allt som oftast ge igen med någon jävelkommentar. Önskar att jag hade ditt mattesinne dock, för räkna är jag kass på. Kan du bli min mattekonsult, snälla?
Markattan
Vet inte hur många misslyckade och långdragna Ikea-möbelprojekt maken ägnat sig åt men den gången jag vände upp och ner på en (1) hylla då kom det där leendet. Jag vet vad du menar.
Åhååå.. DET leendet. Leendet som man hårdhänt vill sudda ut genom att ev lägga den smilande brädgårdsföreståndarens hand i kapklyven och hota att starta om han inte tar tillbaks det.. DET leendet är INTE trevligt!
Hahaha...Det där "lillagummanleendet"!? Förjävligt var ordet.
Hahahahaha!
Man kan ju inte vara proffs på allt ;)
Bra att maken fick hämnden ;)
Ha en bra dag och kram på dig!
Jamen alltså, herregud... en bil är ju en bil bara, varför måste det vara så in i förjordat noga med med märket?! Jag tycker det räcker med att jag vet färgen och det brukar bara hända någon enstaka gång i veckan att jag försöker låsa upp fel bil på parkeringen.
Såna där hantverkarputtar är lika fyrkantiga som virket de säljer!
Hej! Nu startar utmaningen, jag har skrivit ett inlägg där jag länkat till alla som är med - jag önskar dig och alla andra lycka till, så uppdaterar jag nästa söndag hur det går för alla!
Skrik högt och ljudligt om du behöver extra pepp.
(yes, denna kommentar ser likadan ut hos alla som medverkar annars tar det ett halvår för mig att skicka till alla ;))
/Malla
Volvo, saab, tja *Gapskratt* Skitleendet, mm tyvärr, har nog sett det någon gång (har huvudet på skaft alltså) :D
Pillargontanten: Jag är ju duktig på nästan allt. Men bilar...fy vad tråkigt!
Cat: Kan tänka mig det, ja. Har ni någon tung volym man kan "tappa" i folks huvud vid såna tillfällen?
aprillan: Well, jag tycker nog inte att det är straff nog.
Markattan: Klart jag kan vara det! Vad vill du ha uträknat?
frunatmaken: Förjävligt är vad det är!
Märta: Oj, vilka våldstendenser som poppar fram! Men ska det bli jämställdhet så får man väl ta till lite, antar jag...
Gafflan: Förjävligt, sa Bull.
Camilla: Han är ju onekligen en del av patriarkatet.
Titti: Färgen? Måste man veta den menar du?
Regnnatt: Det visste jag väl, att du har huvudet på skaft!
Lagboken kan ju kanske tappas på tår i alla fall ;)
Skicka en kommentar