Idag somnade jag på bryggan och brände hela baksidan från smalbenen till skulderbladen. Eftersom vi har en liten flytbrygga vaggades jag helt förrädiskt till sömns. Makens hamrande och slamrande i aluminiumekan intill (finns massor att laga i en sådan) fungerade som vaggvisa. Snark, snark.
När jag vaknade var jag tvungen att välta ner mig i sjön för avsvalkning. Hur jag tog mig från det vågräta läget på bryggan förtäljer inte denna historia. Kan bara säga att jag var lika mjuk och smidig som bryggan när jag vaknade upp.
Som ni förstår blev det sen inget av med den halvmila promenad jag annonserade igår, så den får bli imorgon istället. Jag kommer gå från Reftele till Stora Segerstad (någonstans i Småland, tror jag) längs med en landsväg som förhoppningsvis har vägren.
Om några av er vill åka förbi och vinka till mig så lovar jag att vinka tillbaka.
8 kommentarer:
Småland, där är ju jag. Jag sprang en halvmil idag, på en grusväg, kantad med träd, åkrar, smultron och flugor.
Låter som om du får stå i kylskåpet och sova i natt.
Dom där flytbryggorna är förrädiska, men mannen har väl kunnat svängt på dig!?
Hade jag haft vägarna hade jag kommit förbi! ;)
Är du knallröd idag då?
Hoppas att du har kunnat sova i natt då.
Tyvärr har jag inga vägar förbi, jag kan omöjligtvis röra mig i den här värmen.
Sos: Men, oj, vad du är hurtig!
Tänkte bara: Nja, jag låg i sängen. Men idag ska jag göra rent kylskåpet, det var nog det du förutspådde.
Fru Venus: Men vår flytbrygga sitter liksom fast i en spång. Man kan inte snurra den.
Stina: Nej, jag är så brun att det röda nästan inte syns. Men det svider.
Åsa: Jag kunde sova. Jag ska heller inte röra mig idag. Jag skiter i promenaden tills vidare.
Men man tycker att maken kunde tagit ansvar för att vända på dig med jämna mellanrum. Det sägs ju att män gillar att grilla...
frunatmaken: Eller hur! Man kan verkligen känna att han inte tog sitt ansvar här.
Skicka en kommentar