måndag 28 februari 2011

Måndagsmorgon hey hey

Läser krönikör i morgontidningen som orerar om vår stads fina gator och affärer, hur hon njuter av att bara strosa omkring på och i dom. Om det inte vore för alla människor hon möter som ser så bittra och stressade ut. Dystra och allvarliga. Hon spekulerar i huruvida det hör till den regionala karaktären och slår fast att fler borde göra som hon, strosa omkring med sprudlande humör och le mot sina medmänniskor.
Och jag tänker: varför vara så negativ och gnällig i en måndagsmorgonskrönika? När man kan välja att vara positiv!
So sad.

12 kommentarer:

stort och smått sa...

Om tjugo år kommer hon förneka att hon någonsin skrivit en så fånig krönika. Bah!

Anonym sa...

Ha ha ha. När jag flyttade hit för många år sedan så reagerade jag på att det var en ung krönikör i Tidningen som skrev så otroligt bittert och negativt om allt. Nu skriver han humorsketcher till kändisar på TV... Det finns hopp för den där unga tjejen också. :)
/Knasterfaster

Singelmamman sa...

Haha, det är ju roligt ju. Hon skriver om alla negativa som hon möter... som hon anser är negativa. Och så skriver hon en negativ krönika. Jag ger inte så mycket för hennes degen positiva inställning.

Cina sa...

Att vara sprudlande och på glatt humör känns dessutom livsviktigt en måndag morgon. Hon var säkert ute i går, en sketen februarisöndag och vem i hela friden orkar le då? Nä. Ut med krönikören en fredag röstar jag för!

Ninas skrivarlya sa...

Ja varför vara positiv när man kan vara negativ. Eller var det tvärtom? Eller...? ;)

PS. Du har en utmaning i min blogg...

Åsa Hellberg sa...

Tänk vad konstigt det kan bli trots att avsikten väl var god antar jag:)

Marina sa...

Det är väl kanske inte vad man behöver en måndag morgon - då är det lätt att vara negativ utan hjälp!! Nej, tacka vet jag positivitetsmåndagskrönikor!!

Småländskan sa...

Jag njuter av att ha ett jobb att gå till en måndagmorgon. Inte alltid jag kan göra det, men denna måndag var en riktig njut-måndag. Sen skiter jag i alla tycker-illa-om-måndagar-människor. I morgon blir en jag-gillar-tisdagsmorron.
Att det sen blir en lång-tisdag-ända-till-sen-kväll-arbetsdag är ännu bättre.
Skriv på den beiga nu!

nillas liv på pinnen sa...

Sos och Knaster: Jo, det finns väl hopp för mänskligheten.

Singel: Två sidor av samma mynt: negativt/positivt You can't have one without the other.

Cina: Tror du verkligen det hjälper?

Nina: Ja, typ, eller! Tack, det var en verklig utmaning. Jag är liksom bara halvbra på korsstygn och sånt. På allt egentligen.

Åsa: Jag har svårt för människor som försöker uppfostra mig. I just say.

Marina: Har du också måndagsångest? I Singapore, alltså? Tänker mig att det är väldigt svenskt.

Småländskan: Lyllo dig som har ett sånt jobb! Det har jag också när jag skriver.

Marina sa...

Nej, just nu lider jag varken av söndagskvälls-ångest eller måndagmorgons-ångest, och det är väl bara att njuta tills den dagen då man är tillbaks i selen med ångest-syndromen på köpet!!

Madlar sa...

Hehheee, grundtanken var trevlig men resultatet blev kanske inte så genomtänkt ;)

nillas liv på pinnen sa...

Madlar: Lite halvjobbigt att möta det så där på måndagsmorgonen.